Om livsrytm och otakt

På föreläsningen ”Ditt längtans liv” inledde jag med att läsa denna text – som för övrigt kommer ur samma textsamling som gårdagens inlägg om träning. En text som känns lika aktuell idag som när jag skrev den för fem år sedan. Och jag tror att många av er känner igen er.

”Du skyndar och försöker få ihop vardagen med arbets-, fritids- och hem- och vilotimmar. Allt går för runt och det finns kanske liten eller nästan ingen tid att reflektera över det som händer. Små barn tittar ofta oförstående på en när man säger att de behöver skynda sig. Det finns inte i deras begreppsvärld – men vi lär dem det. Och så skyndar vi vidare. Allt ska gå så fort. Alla ska helst göra lika. Och vi hinner ofta inte ens vara här när vi är det. Tanken har redan farit vidare. Och alla vet att vi inte borde. Det är inte hållbart i längden att skynda och aldrig vara här där vi är. Förhållningssättet kräver också att vi egentligen är stöpta i samma form – att alla kan hanteras på samma sätt – men du som har barn vet hur olika barn kan vara. Du som är syskon vet hur olika syskon kan vara. Vissa verkar nästan oberörda medan andra mår dåligt av att skynda. Och frågan är om det går det att skynda lagom?

En intressant fundering är – om mat är lagom god så tänker man inte på det – man bara äter utan att egentligen reflektera. Och så kan det nog vara med det mesta. Är temperaturen lagom varken svettas eller fryser du. Har du sovit dina sju timmar är du kanske lagom utvilad. Har du ett liv i en lagom rytm rullar livet på utan att bråka med dig alltför mycket. Men ett liv som går i otakt ställer till det och försöker kommunicera med dig. Du känner dig otillräcklig, gnällig och olustig i största allmänhet.

Jag är övertygad om att rytmen är väsentlig i en människas liv – det är lite som den säregna tonen som finns i en fiol. Varje människa och varje instrument är unikt. Men det är inte alla förunnade att få leva i enlighet med sin rytm – och det gör i sin tur att du kommer i otakt med mycket runt omkring dig.”

Naturliga och unika. Precis som var och en av oss.

Naturliga och unika. Precis som var och en av oss.

Andra regeln för ett lugnt och lyckligt liv

Jag fortsätter och betar av reglerna som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Den andra regeln handlar om att inte hämnas våra ovänner. Tänk vad mycket kraft vi skulle spara genom att följa den regeln.

Hämndlystnad gör att vi ger våra ovänner makt över oss: makt över vår sömn, vår aptit, vårt blodtryck, vår hälsa och vår lycka. Och det gör inte våra ovänner det minsta ont, men våra egna dagar och nätter blir olidliga. Det ställer till det i oss och utanpå. Pannor och kinder fåras och ansiktsdrag stelnar och förvrids. Så ett enkelt skönhetsrecept för både ut- och insida är ett hjärta fullt av förståelse, ömhet och kärlek.

Dale Carnegie skriver ”Och om vi inte kan älska våra ovänner, så låt oss åtminstone älska oss själva. Låt oss älska oss själva så mycket att vi inte låter våra ovänner få makten över vårt välbefinnande, vår hälsa och vårt utseende.”