Symbolisk brasa

I kväll eldar vi – för att markera slutet på vintern och hälsa våren välkommen. Trädgårdar och förråd har röjts. Allt som går att elda har samlats i enorma högar. Högar som, när de väl tänds på, brinner snabbt – och snart är det enda minnet av dem små pyrande högar av aska.

Tänk att kunna göra samma med allt vi går och bär på – inom oss. Allt sådant som vi skulle behöva släppa för att kunna gå vidare och njuta av livet som det är nu. Kanske antaganden om vilka vi är – som gör att vi inte vågar göra annat än vi alltid har gjort. Tankar på vad vi tror att andra tycker om oss – som kanske inte ens är sanna – utan bara finns i våra egna huvuden. Åsikter och värderingar som vi haft, men som nu känns otidsenliga och inte alls i linje med vad vi egentligen står för nu.

Så i kväll när vi eldar upp allt gammalt fysiskt skräp kanske vi skulle göra det samma med lite av allt skräp vi inte kan se – men som vi ständigt går och bär på och som påverkar oss. Antingen bara genom att tänka på vad som ska eldas upp och skicka det in i elden eller kanske genom att skriva ner det på lappar och sakta se dem förtäras av lågorna.

20140430-105428.jpg

Egotripp till tipp

Vår konsumtion håller sakta men säkert på att förstöra för oss. Hört någon nämna att i Sverige förbrukar och konsumerar vi som om det fanns tre jordklot. En sanning som känns otäck och fullständigt ohållbar.

Under många år har vi konsumerat oerhört mycket skräp. Medvetet handlat billigt – billigt som inte har någon livslängd att tala om. Ett konsumerande som blir dyrt i längden. Både genom att vi måste göra flera inköp, men också då nya råvaror måste tas i anspråk för att tillverka igen och igen.

Brukar du göra en årlig tripp till tippen? Fyller bilen eller ett släp med allt som gått sönder och som inte går att använda igen. Saker som ingen vill använda. Som inte går att använda till något annat. Saker som du tröttnat på och inte längre vill behålla.

Om vi ska kunna göra något åt vårt helt absurda konsumtionsmönster behöver vi tänka om i grunden. Att bara handla det vi behöver. Och när vi handlar välja sådant vi kan använda länge. Något som går att förvalta och sköta om. Att köpa begagnat och vårda vidare. Att sälja eller ge bort sådant du vårdat klart och inte längre behöver.

20131010-121907.jpg

Varför?

Många gånger funderar jag över varför?

Varför vissa tar sig friheten att förstöra och skräpa ner vårt gemensamma vardagsrum. Ser tendenser och undrar om de som gör dåliga konsumtionsval också i högre utsträckning är de som tar sig störst frihet.

Hörde på radio för ett par veckor sedan om nedskräpning och flera personer berättade att de hade börjat plocka upp istället för irritera sig över hur det såg ut. Ju renare det blev desto större visade sig sedan tröskeln vara att börja skräpa ner igen.

Tror att vi som vill ha ett skönt vardagsrum att vistas i måste visa vägen. Plocka upp efter andra. Lämna platser vi vistas på i ett bättre skick än vi hittade dem. Stenen nedan är en bra påminnelse. Vill du se den live finns den vid utkiksplatsen uppe på Norra Berget i Sundsvall.

20130802-104440.jpg