Medveten härvaro

Avslutar träningspasset med en känsla ren och skär härvaro. Med flera nya deltagare i rummet inledde jag med att be alla närvarande – om de kände för att kommentera det som hände och vad de kände under passet – att låta bli. Att stanna i känslan av det som kom och se vad som hände genom att helt enkelt låta det vara. Och det är förunderligt hur kollektiv härvaro skapar ett rum i rummet. Som om livet får ett eget liv.

Känner hur sällan vi får möjligheter till dessa okommenterade och härvarande ögonblick. Saknar dem och skulle vilja ha fler. Märker hur mycket som sliter och drar oss från att vara medvetna. Från att vara närvarande – här och nu. Tänker att det skulle finnas en app (kanske redan finns?) som på ett fint sätt meddelar de som pockar på min uppmärksamhet att jag just nu tränar medveten härvaro och därför inte är anträffbar. Kanske skulle det också kunna inspirera andra att checka ut och ta hand om sig själva – sätta sig en stund vid sidan av allt som brusar snabbt och som vill bli kommenterat.

Läser Jan Gradvalls fina krönika i DI Weekend (fredagen den 23/1 2015) med rubriken ”Undvik att bli utbränd med nya 6:1-metoden” där han, efter att ha lyssnat på P1-programmet Tendens med Tomas Sjödin som gäst, har förändrat sina veckor och lagt in ett vilodygn per vecka. Tomas Sjödin berättar i programmet att han har bestämt sig för att ta ett vilodygn i veckan – där han bryter av mot vad han gör i vardagen och avstår från mobiler, datorer och pengar. Och att vila kan betyda just att vila – men också att göra saker omsorgsfullt – som att hugga ved och laga mat. Jan Gradvall skriver att han vaknar upp till ett dygn som smakar lite annorlunda. Och det gör mig nyfiken att prova.

Närvaro - här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu

Åker nerför slalombacken. Är medveten om allt som händer runt om. Solen som skiner genom molngluggarna. Snön som bitvis ligger packade i hårda klumpar, bitvis i krispig manchester. Andra åkare. Kan inte tänka på annat än just det, just där och då.

Riktar även medvetenheten inåt. Känner rörelserna i kroppen. Känner första åkens försiktighet. Känner hur jag vågar släppa på mer och mer. Känner också när jag inte orkar mer.

Tar med känslan i kvällens Nia-rörelser och med fokus på bröstkorgen blir medvetenheten  om vad som händer just där en helt annan. Känslan större. Och jag känner att med fokus är det lättare att vara här och nu. Just precis där och ingen annanstans. Känner även här försiktigheten i de inledande rörelserna. Värmen som sprider sig. Känslan när jag vågar släppa på och in mer och mer. Ögonblicket då jag saktar in och slutligen kliver ut ur passet och tillbaka till vardagskvällen. Tacksam över dagens stunder av fullständig närvaro.

Närvaro - här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu. Bild från nianow.com

Fotfokus

Stod häromdagen på min älsklingsstrand. Blundade och kände hur den varma sanden under mina fötter gjorde att jag kunde slappna av. En känsla av närvaro. En stund av att bara vara.

I stunder då det känns som om allt flyger omkring dig kan det vara en idé att ställa dig en stund och känna dina fötter. Bara vara medveten om dem. Hur de känns mot underlaget. Hur din vikt fördelas över dem. Känna båda ut- och insida. Alla tår. Väga lite fram och tillbaka och stanna i det läge som känns vilsammast för din kropp.En kort stund av närvaro och stillhet.

20130827-103618.jpg