Om livsrytm och otakt

På föreläsningen ”Ditt längtans liv” inledde jag med att läsa denna text – som för övrigt kommer ur samma textsamling som gårdagens inlägg om träning. En text som känns lika aktuell idag som när jag skrev den för fem år sedan. Och jag tror att många av er känner igen er.

”Du skyndar och försöker få ihop vardagen med arbets-, fritids- och hem- och vilotimmar. Allt går för runt och det finns kanske liten eller nästan ingen tid att reflektera över det som händer. Små barn tittar ofta oförstående på en när man säger att de behöver skynda sig. Det finns inte i deras begreppsvärld – men vi lär dem det. Och så skyndar vi vidare. Allt ska gå så fort. Alla ska helst göra lika. Och vi hinner ofta inte ens vara här när vi är det. Tanken har redan farit vidare. Och alla vet att vi inte borde. Det är inte hållbart i längden att skynda och aldrig vara här där vi är. Förhållningssättet kräver också att vi egentligen är stöpta i samma form – att alla kan hanteras på samma sätt – men du som har barn vet hur olika barn kan vara. Du som är syskon vet hur olika syskon kan vara. Vissa verkar nästan oberörda medan andra mår dåligt av att skynda. Och frågan är om det går det att skynda lagom?

En intressant fundering är – om mat är lagom god så tänker man inte på det – man bara äter utan att egentligen reflektera. Och så kan det nog vara med det mesta. Är temperaturen lagom varken svettas eller fryser du. Har du sovit dina sju timmar är du kanske lagom utvilad. Har du ett liv i en lagom rytm rullar livet på utan att bråka med dig alltför mycket. Men ett liv som går i otakt ställer till det och försöker kommunicera med dig. Du känner dig otillräcklig, gnällig och olustig i största allmänhet.

Jag är övertygad om att rytmen är väsentlig i en människas liv – det är lite som den säregna tonen som finns i en fiol. Varje människa och varje instrument är unikt. Men det är inte alla förunnade att få leva i enlighet med sin rytm – och det gör i sin tur att du kommer i otakt med mycket runt omkring dig.”

Naturliga och unika. Precis som var och en av oss.

Naturliga och unika. Precis som var och en av oss.

Fulländade i osynk

Det är intressant att tänka på att vi människor är biologiska varelser. Att vårt matsmältnings- och ämnesomsättningssystem är mångmiljonårigt. Att vår kropp är anpassad för att rörelse.

Med detta för ögonen är det inte så konstigt att många mår dåligt – med tanke på vad vi stoppar i oss och utsätter oss för samt hur lite många av oss rör sig.

Frågan är vad som kan göras åt det.

I boken ”Den fulländade människan” skriver Göran Burenhult (professor i arkeologi) ”Man kan inte tvinga människor att sluta röka. Inte heller kan man tvinga människor att motionera, träna och belasta sina kroppar på det sätt de är utvecklade för under årmiljoner, eller att äta den sorts mat som vi är anpassade för att äta. För det krävs istället kunskap, motivation och eget ansvar.”

Vad tar du för aktivt eget hälsoansvar? Kan ditt egna hälsoansvar motivera andra?

Du och ditt hälsoansvar på en promenad - kanske snart längs efter en strand nära dig.

Du och ditt hälsoansvar på en promenad – kanske snart längs efter en strand nära dig.

Tacksam

Många gånger tar vi för givet. Allt vi har. Alla möjligheter som erbjuds. All komfort som bara finns där. Varje dag. När som helst.

Kanske skulle vi må bättre av att stanna upp oftare – och känna tacksamhet över att vi har något som inte är självklart för alla.

Just nu känner jag mig extra tacksam över att jag har ett varmt hem. Att jag har en kropp som mår bra och som ger mig möjlighet att röra mig som jag vill, när jag vill och hur jag vill. Att jag har tid över att bara vara.

Tacksam över att tvättmaskinen fungerar och att jag har kläder att tvätta. Tacksam över att kylskåp, frys och skafferi är fyllda av mat och att jag varje dag kan ge mig och min familj det vi behöver. Tacksam över att jag inte har något att oroa mig för.

20140116-151800.jpg

Enklare vardag

Vet att flera gör veckomatsedlar och har koll på varje dags mat flera dagar i förväg. Vet andra som inte gillar det uppstyrda och som bollar dag från dag med vad som ska landa på tallrikarna.

Några skalar potatis på morgonen och förkortar beredningstiden kring middagen. De lägger fram kyckling och annat att tina långsamt i kylskåpet. Och slipper stresstina livsmedel i micron.

Jag gör inga matsedlar, men gillar att ha basvaror i kyl och frys. På så sätt går det alltid att göra något. Föredrar att tina långsamt och väntar ibland ännu en dag om något inte tinat klart.

Lyssnade på gårdagens Morgonpasset i P3 då de pratade om bäst före dagar och hur vi gör med matrester. Programledarna lagade mycket mat och sparade rester – t o m frös in dem – men gjorde sedan inget av dem. Förutom att slänga. För mig är rester guld värda. Antingen hela delar av en måltid eller små delar som sedan kan bli utfyllnad i en paj eller kanske hamna i en omelett. Rester som blir matlådor eller snabbfixade helgluncher. Soppa som blir över vid en middag äts som förrätt någon dag senare med några pannkakor efter.

Vad gör du för att göra vardagsmiddagslagandet enklare?

20130207-092926.jpg

Höstmat

Vad längtar du efter för mat när det blir höst?

Jag blir hungrigare i takt med att det blir kallare och längtar efter gamla beprövade maträtter. Rotmos och fläsklägg, bruna bönor och fläsk och kålpudding. Gjorde en långpanna med kålpudding igår kväll och slogs av hur enkelt det var. Visst, det tar lite tid, men det är absolut inte svårt. Jag brukar följa detta recept. Har gjort följande ändringar i det:

  • använder nötfärs (står blandfärs i receptet)
  • utesluter körvel
  • dubblerar vitkålsmängden, även mängden sirap och soya

20121016-102512.jpg

Hedra dig själv

Funderar du över varför du är här? Vad som är meningen med allt?

Funderingar som kan ge hopp, men också skapa förtvivlan och loopande tankar som inte verkar kunna hitta något att hålla fast i.

Jag tror på att göra det bästa av det som är. Att börja med dig. Att fundera över vad du kan göra för att hedra dig själv och ge värde åt det faktum att just du finns. Att ge dig själv det bästa du förmår. Vila, arbete, mat, relationer, reflektioner och rörelse. Att fundera över vad är det minsta du kan göra. I varje stund ett val.

Jag tror på att hedra enkelt. Att göra det svårt gör att det inte blir av. Att du försummas och försummar. Att äta frukost, gå en promenad, ringa en vän och gå och lägga dig när du känner dig trött.

Att hedra dig själv handlar också om det som är runt om. Att ta hand om ditt hem. Ge det den omsorg som det behöver. Enkelt genom att ta hand om det som är. Förvalta det du har. Omge dig med det du tycker om.

Runt om är din familj och den plats du bor på, både i smått och stort. Hedra dig själv genom att bry dig om. Hedra dig själv genom att se och vara. Gör vad du kan med det du har där du är. Och gör det enkelt.

Vad kan du göra för att hedra dig själv?

Hedra den blomma som är du! Ingen annan lyser just som du.

Ta tillfället i akt

”Vill du komma in och äta rester med mig?” En inbjudan till en stunds möte över en bit mat. En ovanlig inbjudan, men ack så välkommen! En vardagsspontanitet som kryddar livet på ett sätt som inget annat. Ett möte som bara blev – inget planerat – men härligt – och det blev!

Allt går så snabbt och dygnets timmar tycks inte riktigt räcka till.  Vi rör oss mellan arbets– och familjeliv. Tid för annat liv gör vi inte så ofta. Trots att det ger oss en känsla av mer liv.

Sällan eller aldrig bjuder vi varandra på vardagsmiddag. Istället försöker vi tröstlöst få ihop till en helgmiddagsbjudning då det ska städas och ställas för det så att det blir ett sådant enormt projekt att många hellre står över.

Sällan går jag på så lätta fötter som de dagar någon bjuder mig på mat. Få sätta mig vid dukat bord utan att ha behövt planera och organisera – det är ren och skär lycka – och ger mig en skön känsla i kroppen. Ge mig fiskbullar en torsdag och en stund tillsammans med vänner och livet känns lättare och roligare.

En period i mitt liv bjöd jag ofta in till frukostar, men det blev lite klurigare när jag fick barn då frukosttid tenderade att bli okristligt tidigt. Nu börjar de bli större så det kanske är dags igen. Eller också får jag bjuda in till ett afternoon tea – mmm – med nybakade scones, gott te och härliga vänner runt bordet. Igår fick jag oväntat middagssällskap. Spontant påkommet och spontant fixat. Enkelt och skönt.

Dessa möten ger mig energi som inget annat. Energi som jag vill ha och som jag behöver. Livet känns rikare och det kostar inte mer än tid – som vi – med handen på hjärtat har – men låter rinna iväg på göranden och låtanden som dränerar oss istället för fyller.

Härliga koppar att dricka te och kaffe ur! Finns hos Pia Ulfendahl.

 

Feng shui och recept

Har du ett skåp eller en låda med en oordnad röra av recept? Letar du ständigt efter recept som ”du vet att du har – någonstans”?

För ett antal år sedan gjorde jag slag i saken och rensade i min receptröra. Tog två för tillfället oanvända pärmar från hemmakontoret. Skapade en för mat och en för bak. Satt ett register i vardera samt fyllde varje flik med ett antal plastfickor. Plastfickor är verkligen att rekommendera då de ger ett skydd mot allt som far runt i köket under bak- och matlagningsstök. Bara att torka av om olyckan skulle vara framme.

Sortera recepten i högar. Den sorteringen kan också ge en hint om hur ditt register ska utformas. Släng det du inte vill ha kvar. Sätt bara in recept som du tycker om och som du någonstans tror att du kommer att använda. Vips har du ett städat receptskåp och kanske energi över för att prova något av de upphittade recepten!

Pärmarna och mina mest använda kokböcker!