Mars!

Två av årets månader ligger bakom oss. Och vintermörkret! Förvånas varje dag över hur dagarna blir längre och längre. Förvånas samtidigt över att jag förvånas då jag vet att just detta sker år efter år. Men lika fullt är det magiskt. Lika fullt är jag tacksam varje gång det vänder.

Känner att jag får mer energi och längtar efter att vara ute. Går långa promenader eller sitter bara en stund ute med en god kopp kaffe. Längtar efter tisdagarna med Nia. Och du är också välkommen att komma dit och uppleva Nia tillsammans med mig. De som har provat känner att de får mer energi, blir oväntat pigga och tycker att det är lätt att hänga med.

Nia kör jag på tisdagar, i danslokalen vid huvudentrén på Åkersviksskolan, kl. 17:30-18:30. T o m tisdagen den 21/5 (ledigt vid påsk den 2/4 samt 30/4). Ingen anmälan behövs. Droppa in i sköna kläder. Har du några funderingar är du välkommen att ringa eller maila mig!

Med det återkommande ljuset kanske lusten att förändra också vaknar. För att hinna njuta av det som är viktigt gör det så enkelt du bara kan. Sätt några tulpaner i en vas. Byt ett kuddfodral. Damma och vädra ut det vintrigt murriga. Ägna kraft åt det den behövs till och lämna annat oväsentligt därhän.

Ordna plats för att kunna njuta ute. Flytta ut köksstolarna. Dra fram sparken. Eller slå dig helt enkelt ner på entretrappan med ansiktet vänt mot solen. En stund där med en kopp varmt är som en minihemester i sig. En stund för återhämtning. En stund att bara vara.

20130311-091646.jpg

Februaribetraktelse

Vet inte var januari tog vägen. Snöiga halvkalla dagar har passerat och fortsätter in i februari. Men med februari kommer också ljuset. Något som jag varje år längtar efter och suger i mig likt en hungrig som inte fått mat på länge. I samma takt som det blir ljusare ställer jag undan ljuslyktor som inte längre tänds i samma omfattning.

Med sjuka barn hemma passade jag på att fira ny månad med att skruda om från vintermurrigt till vårskönt. När jag står på entrétrappen och skakar av allt vinterdamm från gardiner och kuddar kommer det över mig – att det är sista gången jag gör det här just här på den här trappen. Ett långsamt farväl till det som är och har varit, men samtidigt en nyfikenhet på flytten till en ny adress.

Så här såg det härliga kökshörnet ut i vinterskrud.

Vintervarmt soffhörn

Och så här blev det med mer vårlika färger.

Vårgrönt med värmande ullig kudde

Kände mig färdig med de svarta plastgardinerna också – så det fick bli mina favoriter med lime och citron på.

Vinterhörn med svart plastgardin

Vårhörn med lime/citrongardin

 

 

 

 

 

 

 

 

Textilierna i vardagsrumssoffan (alla kuddar samt sittplymåerna är lösa) fick sig en omgång med mattpiskan ute på trappen. De svarta fårskinnen i soffan byttes mot de vita som legat i kökssoffan och de svarta kuddarna mot ljusgröna, nytvättade.

Skottar gångar genom den lätta februarisnön. Stannar upp ibland och njuter av hur lugnt och stilla allt är. Gläds över att jag tog beslutet att flytta ett par stora tuvor med gräs så att jag från köksfönstret kan njuta av deras vajande strån då de sticker upp nästan 1,5 m över snön. Det är viktigt med blickfång. Både utanför huset med också inifrån. Något som du tycker om att se på och som gör dig glad.

Gräs - även något att njuta av på vintern!

Midvinter

Läser idag i vår lokala morgontidning om vintersolståndet som varje år infaller kring den 22 december. Det är den dag på året då jordaxelns norra del lutar mest bort från solen, vilket får till följd att solen står som lägst på norra halvklotet. Motsatsen är sommarsolståndet som infaller kring den 22 juni. En intressant plats att besöka just dessa datum är Ale stenar i Skåne.

Ale stenar 22 juni 2011

Midsommar och midvinter. En manifestation för ljuset som går och kommer. Ett firande som på många sätt ser likadant ut.