Enkel ordning för teälskaren

20140321-104718.jpg

I mitt kök har skåpet där teer förvaras varit under all kritik sedan dag ett. Allt har stått lite huller om buller och om något ska plockas fram måste något annat flyttas. Någon riktig koll på vad som har funnits har det inte varit och av ren lättja har oftast det som har stått längst fram använts.

Alla andra skåp har strukturerats och kommit i ordning – och på så sätt också gjort görandena i köket så mycket enklare och mera lustfyllda. Ordning ger överblick över vad som finns och därmed blir det använt. Inget som hamnar bakom, som glöms bort och som kanske tillslut i värsta fall får slängas.

Och när det nu har blivit ordning kan jag fundera över varför det dröjde – för det tog bara ett par minuter att gå från oreda till reda. Ett par minuter och en plastkorg från Clas Ohlson (som säljs i tre olika storlekar – här har mellanstorleken använts). Kanske ett projekt att ro iland medan fredagsmiddagen lagas?

20140321-104805.jpg

Köksexperiment

Det är lätt att snöa in på samma maträtter – maträtter som snurrar dag efter dag – vecka efter vecka. Ibland dyker det upp något nytt, men av bekvämlighet är det lätt att falla tillbaka i det man alltid har gjort.

Åt lunch hos en vän för ett par månader sedan. En lunch som kom att handla om medvetenhet när det gäller mat. En medvetenhet om hur olika mat påverkar min kropp och hur jag kan få kroppen att må och fungera bättre enbart genom att göra lite andra val.

Val som ligger i tiden då det handlar om att äta mer grönt – en kunskap jag gärna vill få mer av – och göra mer av. Och som underlättas av tillgång till lättlagade recept med ingredienser som finns i den affären jag brukar handla i. Ingredienser som även kan lagras så att det går att spontanlaga när andan faller på.

Läser nu omväxlande ”Ekolådans recept”, ”Rutiga kokboken” (som i en upplaga från tidigt 90-tal har ett avsnitt med vitalmat) och ”Maten är min medicin”. Och blir inspirerad att experimentera och utforska tidigare outforskat och osmakat. Så intressant med nya smakkombinationer. Så spännande att göra på ett annat sätt. Eller vad säger du om pajdeg gjord på quinoa? Onekligen utanför boxen. Och otroligt gott!

20140218-094118.jpg

Åter vinna

På några år har det vi ska återvinna ökat i omfång medan det som slängs har, i alla fall hos oss, minskat radikalt. Att få plats för ett utökat miljötänk är inte oproblematiskt – varken mentalt eller fysiskt – många ger t o m upp och hävdar att de inte orkar och att de inte har plats att återvinna.

Ser att det byggs återvinningslösningar i hallar, på förstukvistar och i kök. Lösningar som ofta gör att det blir långt mellan gångerna som dessa ”sopor” lämnar våra hem. Det hinner bli ansenliga mängder. Och jobbet med att lasta i och ur så mycket större.

Tänk om vi istället skulle göra det enkelt och ofta. Allra helst skulle jag vilja kunna källsortera direkt i min soptunna på gården. Men i väntan på den lösningen bygger jag inga specialsystem – inga specialmöbler – inga egna sopstationer hemma – utan försöker istället – varje vecka – tömma – och få iväg återvinning – och på så sätt åter vinna plats för annat som behöver plats. Och som är mer värd den.

20140127-103931.jpg

Köksstruktur à la 60-tal

20131114-095926.jpg

Bläddrar i ovanstående bok från Konsumentinstitutet. Utgiven 1960. Den är otroligt praktisk och konkret skriven. Hur husmoderns fysiska påfrestningar kan minskas och tid vinnas utan att tumma på resultatet. Jag citerar ”att maten blir god, tallrikarna blanka och huset rent”.

Jag citerar vidare ”Vad man kan göra för att nå god verkningsgrad i köksarbetet är alltså: att ha väl utformade arbetsplatser och förvaringsutrymmen, att ha bra utrustning och hjälpmedel, att organisera arbetet väl och använda förnuftiga arbetssätt.”

Boken drar slutsatser som denna: ”De flesta husmödrar har säkerligen individuella önskemål då det gäller sina kök. Undersökningar har emellertid visat, att inte ens ganska stora skillnader i fråga om levnadsstandard och kostvanor medför några väsentligare olikheter i en rationell köksplanering. I de flesta hushåll utförs köksarbetet på likartat sätt, och därför kan köken också i stort sett planeras utifrån gemensamma utgångspunkter.”

Tror att många kök skulle vinna på att planeras utifrån bokens tänk. Ser många specialinredda kök som är hopplöst svårjobbade ur många olika aspekter. Där design och smak har fått gå före funktion. Och som inte har samma livslängd som ett välplanerat standarddito.

Bilden nedan från sidan 9 med bildtexten ”Standardenheter sammanställda till arbetsplats för matlagning och diskning i ett kök på ca 10 m2.”

20131114-095946.jpg

Krok i kök

Har du plats att hänga det som behöver hängas i ditt kök?

I mitt kök måste det finnas krokar för handdukar – placerade på bekvämt avstånd från diskhon. I ett tidigare kök löste jag det genom att skruva fast en kroklist på baksidan av en dörr. I mitt nuvarande har jag haft handdukarna hängande från en utdragbar anordning – som även har plats för korgar – men då krokarna inte gick att hänga högre har handdukarna inte kunnat hänga ordentligt utan att släpa i golvet.

Lösningen blev att skruva fast ett par rejäla krokar i överkanten på underskåpet. Ett underskåp som saknar dörr och som endast är 30 cm brett. Den utdragbara anordningen som handdukarna tidigare hängde på får hänga kvar. Där förvaras diskmedel och annat om inte får plats under diskbänken – då det endast finns plats för återvinning just där.

20130822-084154.jpg

Ostatiskt kök

I köksskåp och lådor ser det ofta ut som det gör – år efter år. Det kanske städas någon gång då och då, men ofta är strukturen och flödet detsamma.

Jag flyttade in för snart ett år sedan i mitt nuvarande kök och stod för någon kväll sedan och funderade över flödet. Efter en snabb omflyttning hamnade alla skålar för sallad och annat i skåpet ovanför bänken där salladen alltid bereds. Uppläggningsfat som haft sin plats där och inte använts sedan de ställdes där fick snällt flytta sig till en mer undanskymd och svåråtkomlig plats.

En gång för mycket hade det krånglats för att få fram salladsskålarna för att det skulle vara värt att ha dem kvar där de stod. Och vinsten blir nu också att de kommer att användas mycket oftare. Och på platsen där de stod fick nu annat en chans att breda ut sig lite bättre så att dessa saker är lättare att både ta fram och ställa tillbaka efter att de diskats.

Tror att du skulle vinna på att titta över ditt kök. Fundera över flödet. Hur saker används och hur det är att både plocka fram dem och ställa dem tillbaka. Att flytta bort och undan sådant som aldrig används. Att ge det som används varje dag en enkel och rationell placering som underlättar vardagskökslivet. Att tillämpa synen om det ostatiska köket. Ett kök som alltid lever och förändras efter livet som levs i det.

20130524-082909.jpg

20130524-082926.jpg

Köksonyttigheter

Står och diskar en köksgrej. En ”nyttopryl” som jag egentligen inte begriper nyttan med. En sak som egentligen aldrig hade behövts. Att den dessutom är nästintill odiskbar gör den inte bättre.

Funderar på andra saker som har fyllt skåp och lådor i köket genom åren. Hur många har inte haft lattevisp, silikonformar, futuristiskt utformade vispar och vitlökspressar, överdesignade volymmått och rivjärn samt plastlådor i alla former – och givetvis – alla med olika lock. Saker som inte håller vad de lovar och till slut förpassas in i köksskåpsmörkret.

I köket gillar jag prövat och funktionellt. Älskar mitt traditionellt utformade rivjärn, mitt rostfria litermått och rostfria bunkar som använts i generationer. Outslitligt. Lättdiskat. Superfunktionellt. Liksom mina metallbakformar, min secondhandfyndade mouli julienne och vackert snidade trägrötslev.

Behöver du rensa ditt kök från onyttigheter? Kanske dags att ge trotjänarna lite mer plats och uppskattning!

20130416-103017.jpg

Disklyx

Fick häromdagen ett litet fint paket på posten. Ett paket helt i min smak. En trasa att använda i kök (eller badrum).

En trasa som ger en känsla av lyx. Lyx ur många olika aspekter. Det härliga materialet. Otrolig torkfunktion. Slitstyrka. Enorm uppsugningsförmåga. Snabbtorkande. Återanvändbar – bara tvätta i 60 grader och använda om och om igen. Och. Komposterbar när den har gjort sitt. Ren och skär lyx. Lyx när den är som allra bäst. I vardagen. Var dag.

20130221-101034.jpg

Funktionell retur

Räcker de behållare du har för den mängd återvinning som ditt hushåll processar varje vecka?

En tanke som har slagit mig alltför många gånger är att de flesta kärl som gjorts för källsortering måste vara gjorda för de lilla hushållet eller för de som tömmer dagligen. De som har bedömt storleken och produktutvecklat har nog aldrig tänkt på hur stor mängd avfall som en normalstor familj producerar samt det inbyggda motståndet mot att processa ut det från hemmet och vidare till lämplig återvinningsplats.

I mitt kök fanns en återvinningslösning av standardmått. Med en hink med innermått B29xD21xH31 samt två med innermåtten B14xD21xH31. Galet små om du frågar mig.

I utdragslådan, som denna återvinningslösning hade placerats i, satte jag istället två källsorteringspåsar från Granit – en för plast och en för förpackningar. Deras mått är B28xD28xH40. Kardborreband på utsidan av öppningen gör att de sitter ihop i mitten vilket gör att de hålls uppe och öppna. Handtag gör att de är enkla att bära till återvinningsstationen. Liknande finns på IKEA.

De gamla behållarna har också kommit till användning. Den större rymmer de få sopor som inte kan källsorteras. En av de mindre är strategiskt placerad vid kaffemaskinen och rymmer återvinning av kaffekapslar samt värmeljuskoppar och annan metallsortering.

För att källsortering ska fungera måste den vara dimensionerad efter ditt hushållsbehov och efter hur ofta tömning sker. Den ska också vara funktionell så att det blir så enkelt som det bara går att återvinna. Att det känns för bökigt ska inte vara ett skäl att låta bli. Det är ändå en enkel sak att göra som gör skillnad. Och som alla har en skyldighet att göra.

20130206-103224.jpg