Välkomnande trädgård

Har du en trädgård som bjuder in?

Tänkte väldigt mycket på det när jag flyttade till det hus jag bor i idag. Redan vid brevlådan höll det besökare på avstånd genom vassa, spretande rosenbuskar som rev tag i den som kom för nära. Så av omtanke mot först och främst tidningsbud och brevbärare, men också alla andra besökare och oss själva, ersattes de taggiga buskarna mot blommande perenner. En åtgärd som genast gav en mer inbjudande och välkomnande känsla.

En liknande duvning fick en annan rabatt som jag och förbipasserande möter oavsett vilket håll vi kommer ifrån. Här fanns en grundtanke med planteringar i olika höjder – men som hade fått växa över alla breddar. Funderade över vad jag skulle vilja möta och var förutseende och delade och flyttade med mig växter från min gamla trädgård. Det främre delen av rabatten, framför en sten som tidigare var helt övervuxen, har buskar ersatts av perenner som kärleksört, ormrot, astillbe, näva, olika alunrot samt ett gräs som heter tuvrör. Perenner som blommar och som bjuder olika färger, höjder och struktur. Perenner som växer tätt och därför inte kräver något jobb förutom lite extra vattning under torra perioder. Gläds varje gång jag kommer hem. Känner mig välkommen.

Försöker också hålla undan grenar som hänger ut i gången. Vill göra det lätt att komma hem/på besök. En enkel sak som gör en så stor skillnad. Speciellt för dig som kanske har en smalare passage fram till din entré eller har flera entréer, vilket i sin tur gör det svårt att veta vilken som ska användas. Gör gärna passagen till huvudentrén vidare och mer självklar. Förstärk den inbjudande känslan där med ett arrangemang av något slag. Det kan räcka med några vackra stenar. En blomma i en kruka. En krans på dörren.

Har du en trädgård som bjuder in? Är det lätt att hitta och ta sig fram till entrén?

20130813-093940.jpg

Skaka av

Vinden viner runt husknuten. Fönsterrutorna skallrar. Träden ruskas om.

Marken är täckt av ett strössel av bruna barr. Tänker att det nog trots allt är ganska skönt för träd att skakas om av vinden. Den hjälper till att skaka av och bort allt gammalt. Allt torrt. Allt dött. Och ger plats för nytt att ta plats. Nya skott. Nya grenar. Ny livskraft.

På samma sätt har jag märkt att rörelseformen Nia kan. Genom att inkorporera skakningar i rörelsemönstret hjälper jag kroppen att skaka av och bort. Hjälper kroppen att skaka lös sådant som sitter fast. Både fysiskt och mentalt. Märker att det är svårt från början. Men att det blir lättare och lättare. Kommer på mig själv att skaka till ibland för att kroppen behöver det där och då.

Känner jag mig nervös någon gång. Kanske inför ett viktigt samtal. Ett framträdande. Något som gör att jag blir spänd och inte riktigt kan andas så djupt och lätt som jag vill kan det hjälpa att skaka axlar och bröst, en rörelse som inom Nia kallas ”shimmy”. På samma sätt hjälper det att skaka rumpa när jag känner mig stel i ryggen – kanske har stått länge – eller bara behöver få access till mer energi. Eller också göra som träden. Bara skaka armarna där de hänger längs efter kroppen – som trädens grenar. Lyfta en fot i taget och skaka från höften ner i tårna. Och sedan känna efter hur spänningar och annat har skakats av. Enkelt och skönt!

20130301-085146.jpg