Närvaro – här och nu

Åker nerför slalombacken. Är medveten om allt som händer runt om. Solen som skiner genom molngluggarna. Snön som bitvis ligger packade i hårda klumpar, bitvis i krispig manchester. Andra åkare. Kan inte tänka på annat än just det, just där och då.

Riktar även medvetenheten inåt. Känner rörelserna i kroppen. Känner första åkens försiktighet. Känner hur jag vågar släppa på mer och mer. Känner också när jag inte orkar mer.

Tar med känslan i kvällens Nia-rörelser och med fokus på bröstkorgen blir medvetenheten  om vad som händer just där en helt annan. Känslan större. Och jag känner att med fokus är det lättare att vara här och nu. Just precis där och ingen annanstans. Känner även här försiktigheten i de inledande rörelserna. Värmen som sprider sig. Känslan när jag vågar släppa på och in mer och mer. Ögonblicket då jag saktar in och slutligen kliver ut ur passet och tillbaka till vardagskvällen. Tacksam över dagens stunder av fullständig närvaro.

Närvaro - här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu. Bild från nianow.com

På ny kurs

”Jag skulle aldrig ha anmält mig till den här kursen” sa jag till Olof ”för jag ser mig inte som en vinnarskalle”.

Vinnarskallar för mig är idrottare med fokus. Tävlingsmänniskor. Och jag har aldrig varit någon tävlingsmänniska. Inställd på att vinna. Jag har alltid tränat. Och tävlat. Men för mig gällde mer devisen deltagande än vinnande.

Men likafullt var jag anmäld på en kurs för vinnarskallar. Och där och då började det gå upp för mig att jag nog ändå är en sådan. Även fast jag väljer mina tävlingar. Och den jag tävlar mot är mig själv. Och känns det inte värt det får det ingen energi och blir betydelselöst för mig.

Varje gång jag ger mig in i något som har betydelse är ett avslut en vinst en målgång. Jag slår pers och bärs runt av omgivningens ovationer. Jag njuter vinstens sötma och längtar efter mer.

För den här kursen bytte min man och jag scen för några dagar i augusti. Från småstad till stor. Det som kändes som ett infall och en tillfällighet när det bestämdes var självklart när vi väl var här. Sköna dagar tillsammans i efterlängtat varmt väder. Självklart att det var just vi som skulle träffas. Just vi som skulle byta erfarenheter, funderingar samt drömmar och mål. En kick off kurs med fokus inåt, framåt och uppåt. En början på något nytt.

20120920-103810.jpg

Förvalta dig

Känner du dig stressad över att du måste utbilda dig eller förändra dig på något sätt?

Ibland kan det vara bra att reflektera över vad som behöver förvaltas i det som är du. Det är så lätt att dras med i förändring och förbättring. Förvaltning är det inte värst mycket drag i och därför inget man vänder sig om efter.

Att förvalta är att förädla. Som att lagra lagringsvärt vin tills det når oanade höjder. En djupdykning med fokus.

Att förvalta är att se värdet i dig själv. Värdet av något som gör att du lyser lite klarare. Något som gör att tiden flyger. Något som ger mer än det tar. Något som är du.

Vad har du att förvalta?

Förvalta och njut av det som är istället för att hela tiden jaga vidare.

Nätverk som ger ringar på vattnet

Det har fler än en gång slagit mig att det händer något när människor träffas. Människor laddar varandra och idéer förkroppsligas och blir företag och platser att mötas på.

Sänder ständigt tacksamma tankar till de som driver och organiserar och bjuder in. Personer som behåller fokus och energi och som håller kvar och öppnar upp.

Det är skönt att ha ett sammanhang. Ett nät av andra som vill åt samma håll. Som strävar efter att förverkliga drömmar och idéer. Ett nät som flätas ihop på oväntade sätt genom nya konstellationer av samverkan. Projekt som aldrig skulle ha blivit av utan. En måttstock på att nätverket fyller sitt syfte. Har ett berättigande. Fyller en viktig funktion. Ger ett nät att utgå ifrån och sträcka ut sig mot. Ett nät som verkar med.

Ett nät som håller, fångar upp och sträcker ut. Bild från freepik.com