Förnyelse

Det är så tydligt ibland att det behövs göras av med gammalt för att det ska bli plats för nytt. En skräpig påminnelse på detta är den cykliska avlövningen av en fantastisk benjaminfikus – en växt som har funnits i mitt liv i snart 40 år – och i och med att den växer och växer blir avlövningen mer och mer påtaglig.

Mellan avlövningarna är den prunkande och grön, men så i ett slag blir stora delar av det praktfulla lövverket gult och faller till golvet i drivor. Och sedan tar det ett tag för den att hämta igen sig och åter bli fyllig och grön – men den blir det.

Känns som om det är lite så med oss också. Om än kanske inte lika påtagligt. Kanske inte lika synbart. Men ändå något som känns och påverkar oss. Ett visst antal dagar, veckor, månader och kanske t o m år följs cykliskt av perioder av låg energi, funderingar och tankar på att något behöver förändras och förbättras. Perioder då vi fäller våra löv, drar in energin i oss själva, ställer in oss på att överleva – att räcka för det absolut nödvändigaste.

Jag känner min benjaminfikus. Vet att avlövningen behövs. Vet att den åter blir grön. Hjälper den på traven. Skakar försiktigt grenarna så att löven faller och ger plats för nytt. Ger den vatten och näring. Låter det få ta den tid det behöver. Fortsätter att hålla en plats för den.

Vad kan du göra för att hjälpa dig på traven – de dagar du känner att du måste hushålla med den lilla energi du har? Vad ger dig ny energi? Vad gör att du kommer upp på banan igen och åter igen kan breda ut ditt prunkande gröna lövverk?

20140514-121434.jpg

Nya dimensioner

Igår kväll fick jag förmånen att vara talare på ett talarevent som heter Pecha kucha night. En intressant presentationsform där varje talare visar 20 bilder och varje bild visas i 20 sekunder. Så varje talare har 6,40 minuter i rampljuset.

Gårdagkvällen hade nio talare och vi fick höra om allt från pinuppfotografering och lust till vintillverkning och bokbinderi.

Jag pratade om hållbarhet. Om det faktum att mycket av det vi konsumerar hamnar i soporna. Att vi gör medvetna val att köpa saker vi vet att vi inte kommer att behålla speciellt länge. Att vi följer mode och trender och gör om hemma och köper saker som vi vet inte kommer att vara – att vi kommer att behöva göra om – att vi kommer att behöva köpa nytt.

Men att det glädjande nog också är ok att välja begagnat – att ta hand om det som har funnits och finns och som kommer att finnas länge till. Och att välja långsiktigt hållbart sådant du verkligen tycker om bygger hem som är unika, trivsamma och personliga. Hem att längta hem till. Hem som inte behöver förändras, hem som är bra som de är, hem som är sköna att vara i.

Slippa känna att du saknar något. Att du måste handla nytt. Att kunna återvinna sådant du har använt klart. Slitit ut. Och att det kanske är dags för ett REP-avdrag – som tillägg till RUT och ROT. Som kan användas för att reparera kläder, möbler och vitvaror. Och att välja kvalitet när du köper nytt. Från leverantörer som har en hållbar tanke från design till produktion. Och köpa sådant du verkligen tycker om och vet att du kommer att kunna förvalta länge. Och apropå att förvalta länge är jag oändligt glad att få förvalta en folkdräkt – som både min mormor och mamma har haft. Och som säkert mina döttrar kommer att ha.

Hållbarhet handlar också om hur vi tar hand om oss själva. Nu handlar mycket om quick fix. Vi vill ha snabba, effektiva dieter och dito träningsformer. Ett förhållningssätt till oss själva som inte är långsiktigt hållbart. Vi borde istället titta på kombinationer som passar var och en av oss. Som de unika personer vi är. Både när det gäller träning och vad vi stoppar i oss. Med det kommer en medvetenhet som gör att vi blir tryggare med var vi står. Och kommer att göra val som är långsiktigt hållbara – både när det gäller vad vi omger oss med och hur vi tar hand om oss själva. Och att vi kan ta inspiration från naturen. Från det naturliga kretsloppet, årets cykler och långsamheten. För det är hållbart.

Pecha kucha #13

Pecha kucha #13