Sommarentré

20140602-113647.jpg

Jag tappade lite fart när den tidiga våren bromsade upp och livet kom emellan. När nu solen åter börjat värma och det uppenbarade sig ett tillfälle grep jag det och skapade detta blickfång.

Den stora zinkbaljan har under vintern stått på en annan plats – fylld med tallris och ljusslinga. Diskade ur den och fyllde upp med stenar och la i den pyttelilla vattenpumpen (stor som en liten tändsticksask). Fyllde upp med vatten och satte i sladden.

Cementkrukan står vid entrén hela året om. I höstas fyllde jag den med en stor ljungplanta, några tilltalande stenar och en prydnadspinne för att få lite höjd på det hela. Innan påsk fick den ge plats för björkris med fjädrar i. Och därefter fick riset vara kvar – dock utan fjädrarna. Nu fick krukan lite ny jord och två plantor med enbart blad. Vet med mig själv att jag inte orkar plocka bort vissna blommor så därför blir valet enkelt – växter utan blommor. Den ena växten hade dock så långa rankor att jag ville få upp dem på något sätt. Kom på att jag hade smala, långa bitar av avkapad armeringsmatta. Satt helt sonika foten mitt på den långa biten och böjde den till ett växtstöd – körde ner den i krukan och lindade upp rankorna. Så nu är det bara att vattna och vänta på att det ska börja växa!

20140602-113611.jpg

20140602-113735.jpg

Färgexplosion

20131007-165118.jpg

Hösten är som allra vackra just nu. Med löv som skiftar i varma färger. Lyser upp höstkalla dagar. Ger platser nya dimensioner. Där tidigare allt var grönt sticker plötsligt en skarpt gulfärgad lönnbladskaskad ut bland allt städsegrönt. Skapar blickfång.

Njuter så länge höstgladfärgade löv hänger kvar på träden. För när allt sedan faller till marken och blir mull på nytt blir det stilla och grått. En stillhet som väntar på snö. Stilla vit.

20131007-165146.jpg

Sensommarfägring

Sommaren dröjer sig kvar och i trädgårdarna blommar det fortfarande. Plockar in små kvistar med rosor och njuter av väldoften. Har en liten vas som passar perfekt för ändamålet. Samma vas som också åker fram till vårens allra första små blommor.

På köksbordet står en stor bukett med luktärter. Uppdrivna med omsorg och plockade med varsamma händer. Omtänksamt medskickade. Ett vackert blickfång. En underbar väldoft som sprider sig. En påminnelse om en helg borta med tre generationer tillsammans.

20130911-112340.jpg

Välkommen hem/hit?

I morse på min vanliga promenadrunda slogs jag åter av hur lätt det är att på något sätt glömma bort att välkomna sig själv och andra hem. Att det i mellan åt kan vara bra att titta på vad jag möts av när jag närmar mig mitt hem – och som också en besökare möter.

Gick förbi ett hus där det lagts ner tid och resurser på att fixa och måla ett nytt staket och ordna en vacker stenläggning – men det jag ser vid entrén till huset är två brunbrända, illa skötta tujor – varav den ena står i en trasig kruka. Säkert en sak som finns på listan över saker som ska fixas. En sak som borde ha fått högre prioritet.

Vid flera andra hus står soptunnor i blickfånget. Välkommen hem till mig och mina sopor. En vy som borde vara enklare att göra sekundär. På samma sätt är det med de som har renoveringsprojekt som drar ut på tiden och där byggskräp och annat blir liggande. Ofta i anslutning till entréer. Det ger också ett onödigt tråkigt intryck samt borde göra den som bor där lite illa till mods. En ständig påminnelse om saker som inte blivit klara.

Och när vi inne på det. Återvinning. Också skräp. Som oftast hamnar i hallen. Eller i uppsamlingskärl i anslutning till entrén. Och kanske inte töms med önskvärd frekvens.

Så min fundering mot bakgrund av ovanstående är hur vi vill välkomna oss själva och andra hem till oss. Känns det välkomnande att komma hem till dig – både för dig och andra? Eller finns det något enkelt du skulle kunna göra för att göra det mer välkomnande?

20130805-112744.jpg

Njuta blommor längre

Har du en blandad bukett eller en bukett med blommor där någon eller några av blommorna har börjat nicka?

Ett enkelt sätt att njuta dessa blommor som inte orkar hålla upp huvudet är att lägga dem i en skål med vatten. Spara bara en liten bit av stjälken och lägg blomman försiktigt på vattenytan. Speciellt fint blir det med gerbera som på bilden nedan. Vill du göra något liknande men saknar blommor kan du ta en kvist med murgröna eller några andra fina blad. Ett enkelt sätt att skapa ett blickfång på ett bord. Leta fram ett fat eller en skål, fyll med vatten och dekorera med det du har. Skålen på bilden är gjord av Pia Ulfendahl.

20121003-113112.jpg

 

Trädgårdsrespekt

Vad är god feng shui? Du som har läst på kanske skulle säga att det har med energi att göra. Energi som rör sig behagligt på en plats. Energi som är lätt och frisk. Energi som spiller över på det runt om. Energi inte bara för dig.

Vad kan du göra för att påverka energin i din trädgård? En av många saker jag nämnde på min söndagsföreläsning om trädgård var vikten av respekt. Respekt på många olika plan.

Respekt för dig själv, dina grannar och de som passerar din trädgård. Att fundera över vad du ser när du tittar dig runt. Tycker du om det du ser? Har du en respektfull omsorg om det som finns nära dig?

Men omsorgen om dig stannar inte där utan jag vill att du lyfter blicken och tittar på hur din trädgård ser ut från dina grannars perspektiv. Det du kanske har gömt för ditt öga kanske hamnar i blickfång för en granne. Din sedan länge påbörjade skrothög kanske du inte bryr dig om, men en granne gör det.

Ett annat perspektiv på respekt är vad och när du väljer att göra saker i din trädgård. Att av respekt avstå att elda på årets första varma dag. Att av respekt låta kvarteret känna nattro från kl 21. Av respekt äta en lång härlig frukost eller gå en uppfriskande promenad på lördag och söndagsmorgnarna istället för att köra gräsklippare och snöslunga.

God feng shui är att ha respekt. Respekt för det som finns nära. Respekt som spiller över och som ger god energi. Och om den respekten kanske kan ge tysta vilsamma söndagar skulle jag tycka att det vore alldeles underbart.

En vy med respekt - för mig, grannar och förbipasserande!

Februaribetraktelse

Vet inte var januari tog vägen. Snöiga halvkalla dagar har passerat och fortsätter in i februari. Men med februari kommer också ljuset. Något som jag varje år längtar efter och suger i mig likt en hungrig som inte fått mat på länge. I samma takt som det blir ljusare ställer jag undan ljuslyktor som inte längre tänds i samma omfattning.

Med sjuka barn hemma passade jag på att fira ny månad med att skruda om från vintermurrigt till vårskönt. När jag står på entrétrappen och skakar av allt vinterdamm från gardiner och kuddar kommer det över mig – att det är sista gången jag gör det här just här på den här trappen. Ett långsamt farväl till det som är och har varit, men samtidigt en nyfikenhet på flytten till en ny adress.

Så här såg det härliga kökshörnet ut i vinterskrud.

Vintervarmt soffhörn

Och så här blev det med mer vårlika färger.

Vårgrönt med värmande ullig kudde

Kände mig färdig med de svarta plastgardinerna också – så det fick bli mina favoriter med lime och citron på.

Vinterhörn med svart plastgardin

Vårhörn med lime/citrongardin

 

 

 

 

 

 

 

 

Textilierna i vardagsrumssoffan (alla kuddar samt sittplymåerna är lösa) fick sig en omgång med mattpiskan ute på trappen. De svarta fårskinnen i soffan byttes mot de vita som legat i kökssoffan och de svarta kuddarna mot ljusgröna, nytvättade.

Skottar gångar genom den lätta februarisnön. Stannar upp ibland och njuter av hur lugnt och stilla allt är. Gläds över att jag tog beslutet att flytta ett par stora tuvor med gräs så att jag från köksfönstret kan njuta av deras vajande strån då de sticker upp nästan 1,5 m över snön. Det är viktigt med blickfång. Både utanför huset med också inifrån. Något som du tycker om att se på och som gör dig glad.

Gräs - även något att njuta av på vintern!