Inbjudande och hållbart livsutrymme

Hur trivs du där du bor? Och vad gör att du trivs när du kommer till andra platser?

Frågor som blir allt viktigare att ställa till alla som är delar av samhället. Vad är det som gör dig stolt över där du bor, lever och verkar?

Jag tror att många svar landar i den mänskliga aspekten av livet och livsutrymmet. För där handlar inte allt om funktionalitet och produktivitet utan mer om de mjuka delarna – de som skapar livsutrymmet och livsglädjen. Aspekter som är adekvata när det gäller utvecklingen av en redan existerande stad eller samhälle.

Hur tillser vi att det som är gott i en stad och som bygger stadens identitet får ett större utrymme och fortsätter att utvecklas? Var finns kunskapen om vad staden behöver och vill ha och vem ansvarar för att den används på bästa sätt – långsiktigt och genomtänkt?

Jag tittar ut över min stad och ser det många med mig tycker om med den. En fantastisk stadskärna, två magnifika stadsberg, en å som ringlar rakt genom staden och ett universitetsområde som sticker ut – men som passar så väl in och som borde vara del av den modell vi bör bygga vidare på när vi förnyar och förtätar vår stad.

Lyssnade på Nicklas Nyberg från Övik när han var och pratade på företagarfrukosten på Näringslivsbolaget i Sundsvall. En färgstark entreprenör på många sätt. Och en sak han nämnde var att tänka i stråk som hänger ihop. Och vår stad är som ett stråk i sig – med den begränsning och möjlighet som våra stadsberg ger oss. Låt oss därför bygga och förtäta stråket från vår nyaste investering, Sundsvallsbron, längs efter Selångersån – så långt bort som staden sträcker sig. Låt oss också ha en plan – inspirerad av det vi tycker om och har tyckt om över en längre tid. Genom att bygga i material, former, färger och funktioner som är långsiktigt hållbara. Att tänka på energieffektivetet – och kretslopp – och inspireras och använda teknik som utvecklats av bl a arkitekt Anders Nyquist. Men också genom att tänka på hantverket, val av material, användbarhet, ljus, färg och geometri. Att skapa bebyggelse som åldras med patina, hus som kan återanvändas i ny skepnad och rum som byggs för att kunna ha flera funktioner.

Läste det sistnämnda i en artikel om detta i DI, onsdagen den 11 februari 2015, med titeln ”Hållbarhet viktig fråga i kallt klimat” med en intervju med arkitekt Ulf Nordwall, redaktör för boken (tillsammans med professor Thomas Olofsson från Umeå universitet) ”Hållbara hus i kallt klimat”. I artikeln står ” Sammantaget bidrar detaljerna till att skapa lönsamhet över tid genom att saker kan återanvändas, inte behöver bytas ut, eller bidrar till trivsel så att hyresgäster bor kvar i stället för att flytta.” Vidare står ”70 % av den totala kostnaden för en byggnad sker i förvaltningsskedet. Är projektet lönsamt från dag ett och 100 år framåt, då pratar vi hållbar lösning. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede, när kunden sitter med arkitekten och de första penndragen görs, kunna sätta ord på vad hållbarhet är. Ofta är det hårfina ställningstaganden som gör att projektet blir bra eller dåligt, säger Ulf Nordwall.”

Så min fundering idag är: Hur skapar Sundsvall inbjudande livsutrymmen som är hållbara från idag och minst 100 år framåt?

Stadsnära vandringsstråk - mjuka värden som gör att jag trivs.

Stadsnära vandringsstråk – mjuka värden som gör att jag trivs.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>