Förtroende och tillit

Flyttade från en älskad trädgård för snart två år sedan. Och jag saknar mina äppelträd. Saknar stunderna av tyst kommunikation om hur jag skulle hjälpa dem att formas. Saknar den lugna, metodiska genomgången av varje träd. Saknar stunden då vi var nöjda – både trädet och jag.

Men det är något med kärlek till det som lever. Det fortsätter att ge förtroende och tillit – fast av andra. Och jag är tacksam över att jag har fått nya äppelträd att ta hand om – både egna och andras. Och att göra det får tiden att stanna. Ett sätt att vara här och nu och göra det som behövs. Metodiskt, långsamt, eftertänksamt och respektfullt.

Jag känner förtroende och tillit. Att få möjlighet att lyssna. Och vördsamt forma och hjälpa. Under ljusa vårdagar och kvällar. Ett sätt att känna mig delaktig i det som sker som får mig att känna mig levande och ett med det som sker runt om mig. Det gör mig ödmjuk och full av respekt. Och tacksam över förtroende och tillit.

Elsa Estrid o Greta 23 apr-30 juli 08 036

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>