Bara för att det är gratis….

Läste och hörde att det ska bli gratis att gå på statliga museum igen. Bakgrunden till det är att regeringen vill minska kunskapsklyftorna.

Det låter helt fantastiskt – men fungerar det?

Jag drar paralleller till annat som är gratis – som bibliotek. En otroligt fin möjlighet för alla. Fortfarande gratis på många ställen – och fyllt av kunskap och fritt för vem som helst att ta del av den. Alla kan ha ett lånekort. Alla får låna hur mycket de vill. Men statistiskt sett går utlåningen ner. Även då biblioteken hängt med i utvecklingen och även erbjuder digitala produkter.

En annan parallell är utbuden som kulturskolor har runt om i landet – även den avgiftsfri – men tråkigt nog i bara tio kommuner i Sverige. En ypperlig chans att lära sig spela ett instrument, sjunga i kör, vara med i dans, drama och annan skapande verksamhet. Det som krävs är att ställa sitt barn i kö.

Hur vi använder det vårt samhälle erbjuder tror jag mer beror på vilka vägar vi har gått tidigare. Får du som liten följa med till biblioteket och introduceras i läsandet kommer du att fortsätta att gå dit. Och i din tur ta med dina barn. På samma sätt med Kulturskolan. Chansen att ditt barn ställs i kö är större om du själv har en historia där. Att gratis ska ändra våra vanor och de vägar vi trampar på tror inte jag på – men jag hoppas att det kan inspirera till att välja nya vägar – och börja ge nya vanor. Och är det gratis har i alla fall ett motargument försvunnit.

20141024-085123.jpg

Godaste gröten

I vintras kokade jag gröt med torkade aprikoser och blåbär, men slutade då blåbären i frysen tog slut. Längtade dock god gröt och stoppade i frysta röda vinbär i stället för blåbär. Och jisses vad gott det blev.

För en portion gröt ta 1 dl ekohavregryn, 2 dl vatten, en nypa salt och 3 hackade torkade ekoaprikoser. Koka ihop till en gröt. Rör ner ca 0,5 dl frysta röda vinbär och 1 tsk kokosfett. Häll upp i en tallrik, pudra över kanel och ta lite havremjölk eller vanlig mjölk till.

En gröt som gör både dig och din kropp glad!

20140613-233135.jpg

Om din livsrytm och otakt

På föreläsningen ”Ditt längtans liv” inledde jag med att läsa en text om livsrytm. Den första delen av texten fick du ta del av häromdagen i detta inlägg. Här kommer fortsättningen – som handlar om dig och din livsrytm och otakt.

”Om du går tillbaka till när du var barn och känner och tänker efter – hur var du? Aktiv, lugn, glad, arg, destruktiv, skapande, långsam eller snabb?

Anledningen till frågan är att här finns svaret på vad din naturliga rytm är. Om du – nu när du har funderat ett slag – kommer fram till att du inte riktigt lever i den rytmen idag – och har kanske inte gjort det på många år – och känner att det sliter – så kanske det är dags att försöka hitta tillbaka till den rytm du föddes med och som var ämnad för dig. En rytm som – när du hittar den och har levt med den ett tag – känns välbekant och behaglig.

Jag tror att det är livsavgörande att hitta sin rytm. Går du genom livet omedveten och ohörsam om den är det lätt att leva ett liv som inte var ämnat för dig – ett liv som sliter mer än det borde behöva göra. Och tittar vi oss runt omkring ser vi att så är fallet många gånger. Vi går emot vår rytm när vi väljer yrke, mat, träningsform, fritidssysselsättning och t o m livspartner.

Vi stannar till ibland – känner att något känns märkligt. Vi blir sjuka, skiljer oss, köper saker vi inte behöver och längtar ständigt bort. Kanske inte allt på en gång – men små bitar i taget – kanske för små för att inse att det ligger något större bakom.”

Du är unik - så också din egna rytm.

Du är unik – så också din egna rytm.

Enkelt höstvarmt

20141016-110056.jpg

Efter en fantastisk varm och solig september kom oktober med regnrusk och mörker. Och som i en handvändning kändes sovrummets vita- och oblekta linnetyger för sommarsvala och ljusa.

I sovrummet sitter två enkelskenor parallellt – i taket – från vägg till vägg – längs med hela fönsterväggen. I våras hängde de ljusa linnetygerna på den yttre skenan och vinterns mörkbruna sammetsgardinerna på den inre. Perfekta att dra för och mörklägga rummet med under vår- och sommarljusa kvällar, nätter och morgnar. Och slippa ta ner, vika ihop, förvara och sedan ta upp och stryka igen när de ska användas. Men ändå dolda av de ljusa gardinerna. Funktionalitet när den är som allra bäst.

Så sagt och gjort – att göra höst var enklare än någonsin. Jag tog bara ner alla gardinlängderna – vädrade dem – och hängde de ljusa på den inre skenan och de mörka sammetsgardinerna på den yttre. Från vår/sommar till höst/vinter på bara en liten stund!

20141016-110114.jpg

Om livsrytm och otakt

På föreläsningen ”Ditt längtans liv” inledde jag med att läsa denna text – som för övrigt kommer ur samma textsamling som gårdagens inlägg om träning. En text som känns lika aktuell idag som när jag skrev den för fem år sedan. Och jag tror att många av er känner igen er.

”Du skyndar och försöker få ihop vardagen med arbets-, fritids- och hem- och vilotimmar. Allt går för runt och det finns kanske liten eller nästan ingen tid att reflektera över det som händer. Små barn tittar ofta oförstående på en när man säger att de behöver skynda sig. Det finns inte i deras begreppsvärld – men vi lär dem det. Och så skyndar vi vidare. Allt ska gå så fort. Alla ska helst göra lika. Och vi hinner ofta inte ens vara här när vi är det. Tanken har redan farit vidare. Och alla vet att vi inte borde. Det är inte hållbart i längden att skynda och aldrig vara här där vi är. Förhållningssättet kräver också att vi egentligen är stöpta i samma form – att alla kan hanteras på samma sätt – men du som har barn vet hur olika barn kan vara. Du som är syskon vet hur olika syskon kan vara. Vissa verkar nästan oberörda medan andra mår dåligt av att skynda. Och frågan är om det går det att skynda lagom?

En intressant fundering är – om mat är lagom god så tänker man inte på det – man bara äter utan att egentligen reflektera. Och så kan det nog vara med det mesta. Är temperaturen lagom varken svettas eller fryser du. Har du sovit dina sju timmar är du kanske lagom utvilad. Har du ett liv i en lagom rytm rullar livet på utan att bråka med dig alltför mycket. Men ett liv som går i otakt ställer till det och försöker kommunicera med dig. Du känner dig otillräcklig, gnällig och olustig i största allmänhet.

Jag är övertygad om att rytmen är väsentlig i en människas liv – det är lite som den säregna tonen som finns i en fiol. Varje människa och varje instrument är unikt. Men det är inte alla förunnade att få leva i enlighet med sin rytm – och det gör i sin tur att du kommer i otakt med mycket runt omkring dig.”

Naturliga och unika. Precis som var och en av oss.

Naturliga och unika. Precis som var och en av oss.

Röra mig som om jag älskar mig själv

Hittade en text som jag skrev för fem år sedan. Och när jag läser stycke fem blir jag extra varm. Inser hur viktigt det är att formulera sin längtan i ord. Jag skrev då om att jag längtade efter att röra hela mig – på ett sätt som skulle stärka mig – inifrån och ut och utifrån och in – prestationslöst. Och hur jag med facit på hand vet att jag just hittade det i NIA – ett par år efter att jag hade skrivit ner min längtan.

”Din kropp är byggd för att vara i rörelse. Det är viktigt för att allt ska fungera som det ska. När du är liten sker det naturligt i leken, men krymper snart ihop till något obefintligt om det inte underhålls och utmanas. Att vi har olika rytm är lätt att se när du tittar på en grupp små barn. Vissa är mer högt än lågt – medan andra rör sig betydligt lugnare. Hur du går vidare härifrån är avgörande för om det är något som kommer att bestå och fortgå. När det nu än sker i livet. Vissa stannar aldrig upp. Andra kommer aldrig igång, men borde. Extremer åt båda håll – obalanser som förr eller senare kommer att kännas. Det tar sig olika uttryck – värk, sömnlöshet, benskörhet, nedsatt immunförsvar och viktproblem.

Vill du gå från obefintlig rörelse så börja röra dig i vardagen. Cykla istället för att ta bilen. Träffa en vän och gå en promenad tillsammans. När du väl börjar känna att du mår bra av det kan du gå vidare med längre promenader/cykelturer eller leta upp träningsformer som passar för dig. Tänk och känn efter vad du tyckte om som barn. Var ärlig med dig själv med vad du vill göra och gå ut i ett lagom tempo. Allt är inte rätt för alla. Vissa behöver mer explosivitet, medan andra mår bättre av lugnare träning. Vet du inte riktigt vad du ska göra så fråga runt vad som finns. Fråga någon som du litar på och som känner dig om vad som skulle kunna passa för dig. Om du hittar rätt är chansen större att du kommer att trivas med din träning och fortsätta med den. Vinsterna med träning vet du redan och ganska snart efter att du har kommit igång kan du börja njuta av dem.

För mig är träning en stor social bit. Du blir delaktig i ett sammanhang och det blir i sin tur en positiv bit i livspusslet. Varva stunder med dig själv, träning med en vän eller i grupp. Alla delar behövs för att bygga upp. Alla saker ger – fast på olika sätt. Ensamträning skapar utrymme för tankeflödet och ger kanske tillfälle för insikter som annars inte skulle komma. En promenad med en vän skapar dynamiska samtal – ett tillfälle att bolla idéer och tankar – en hel liten arbetsprocess i sig. Gruppträning genererar energi som lyfter både dig och gruppen. Du orkar lite mer, blir inspirerad och delar med dig av dig själv – om än subtilt.

Vad du gör spelar egentligen inte så stor roll – huvudsaken är att du gör det. Har du inte varit i rörelse på ett tag är det bra att gå ut sakta för att vänja sig vid det nya – vänja muskler, leder och hjärta för belastning och utmaning. Men också huvudet – att gå från ett stillasittande liv till ett i rörelse skapar i vissa fall stress och kan i sämsta fall göra att du slutar innan du ens har börjat. Träningskort och utrustning är inhandlat – men energin saknas. Eller också börjar du träna. Du går ut hårt och sneglar på de andra i träningshallen. Lyfter lika tungt som de gör och pressar dig lika hårt utan att lyssna inåt vilket i värsta fall kan resultera i att du går sönder.

Det som slår mig när det gäller rörelse är att mycket av det som är organiserat är flåsigt, hurtigt och snabbt. Det ska vara effektivt och ge snabba resultat och ju ondare det gör desto bättre är det. Du förmodas vilja hänga med – och många gör det. Jag har också gjort det, men känner inte för det längre. Jag vill ibland jobba långsamt. Hinna känna efter och känna in. Jag vill andas och påminnas om att göra det. Framför allt vill jag hinna göra rätt. Jag vill hinna sträcka ut. Stundtals ensam med mina egna tankar – helt vänd inåt. Och jag tror inte att jag är ensam. Många söker och behöver detta – men det är ofta svårt att hitta. Yogan fyller en del av detta behov, men i många fall har den också kommit att handla om att prestera. Jag vill ha en ny rörelse – en rörelse som får ihop det inre med det yttre. Som stärker från båda håll och som ger oss en paus ifrån omvärldens brus och krav. Det finns plats för det – det är bara att ta den platsen. Att fylla ut tomrummet och ge utrymmet. Många kommer att komma – det är jag övertygad om. Jag vet att min längtan inte är ensam.

Du behöver rörelse i ditt liv och träning behöver kontinuitet. Stanna aldrig upp. Den enda du sviker är dig själv. Vill du verkligen det? Är det halt ute så gå inne. Träffade en 85-årig tant i ett höghus med hiss. När det var för halt att gå ut så tog hon hissen ner och gick sedan sju trappor upp – om och om igen. En inspirerande historia ur det verkliga livet!”

Söker du ny inspiration och längtar efter att röra dig som om du älskar dig själv – genom att ge din kropp vad just den behöver – utan att det ska göra ont, utan prestation – efter vad du behöver idag – kom på Nia. I Sundsvall är du välkommen till danslokalen på Åkersviksskolan på tisdagar kl. 18:45. Vi rör oss barfota i sköna kläder. Ingen föranmälan.

Närvaro - här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu. Bild från nianow.com