Istället för dopp i grytan

Tittar in i kylskåpet och hittar en plastlåda med spadet från skinkan – och som aldrig kom att bli något dopp i grytan. Hittar också en förpackning med färsk grönkål. Hade bara använt en bråkdel till julaftonssalladen – kvar var hur mycket som helst.

Kokar grönkålsbladen i lättsaltat vatten i ca 15 minuter. Häller bort vattnet och finfördelar grönkålen med en stavmixer. Värmer under tiden skinkspadet (ca 5 dl), lägger i grönkålen och tömmer i 3 dl grädde. Är skinkspadet väldigt salt så byt ut en del av spadet mot vatten.

Servera grönkålssoppan med ägghalvor.

20131227-150933.jpg

Julig matlitteratur

I mitt receptboksamling finns ett fåtal utvalda böcker – böcker som jag ständigt återkommer till. Böcker som så här i juletider lovar runt och håller precis allt och lite till.

Boken på bilden nedan fick jag av en god vän för länge sedan. En bok som är lika vacker att bara sitta och titta i som helt fantastisk att ta recept ur. En bok som inte bara innehåller recept utan också berättelser om gamla traditioner och beskrivningar på hur du kan göra fina dekorationer. Allt skrivet med en varm, inbjudande känsla och med foton som lyfter allt ytterligare.

På bänken bredvid mig vilar en nygjord Janssons frestelse – ett recept som jag gjort många gånger. Och så fantastiskt god varje gång. I frysen finns fortfarande saffransbullar som också gjorts utifrån nedanstående bok. Försvinnande goda!

Har du någon bok som du tar fram år efter år? Om inte – sök redan på denna och du har den för livet.

20131223-112535.jpg

À la 5:2

Ibland rullar allt på. Det funkar. Inget som halkar efter. Allt finns det tid och ork för. Men ibland är det inte så. Det känns som om det rullar på alldeles för fort och ingenting blir ordentligt gjort – vare sig det gäller vad vi äter, hur vi tränar, hur vi tar hand om vårt hem och hur vi sköter vårt jobb.

Funderade på hur det skulle kunna bli bättre. Tänkte på att vi kanske inte behöver göra allt hela tiden. Att 5:2 skulle kunna vara en modell – men inte som ni känner den. Utan bara som en modell för det som behöver göras. För att även få tillfällen att inte göra.

Ta t ex städning hemma. Det går ju att städa ihjäl sig. Hela tiden. Varje dag. Men med tillämpning av 5:2 kan du bestämma dig för att låta bli 5 av veckans dagar och bara ägna dig åt städaktivitet någon gång under 2.

På samma sätt är det med tvättstugan. Få av oss har så lite kläder att vi måste tvätta varje dag. Vi skulle alla kunna låtsas att, även om vi har egen tvättstuga, att vi bara kan använda den 2 dagar i veckan – låta den vila alla andra dagar. Och kanske som en ytterligare vinst börjar ta hand om våra kläder på ett annat sätt – kanske använda dem ytterligare en dag och sluta tvätta i onödan.

Arbetet kan också använda samma modell. Vi arbetar 5 dagar och vilar från arbete i två dagar. Låter enkelt, men kräver för många ett medvetet val – åt båda hållen. Tror att det skulle göra att vi presterade så mycket bättre – på vårt arbete när vi arbetar och när vi gör annat de andra dagarna.

Vad gäller träning beror det på hur du har gjort hittills. Är du en som alltid har tränat och gör det så kanske 5:2 gör att du tränar 5 dagar och vilar från träning 2. Är du på väg upp ur soffan och vill komma igång kanske det är klokt att börja promenera 2 ggr i veckan – för att efter ett tag utöka det till 5 ggr i veckan. Och kanske efter ett tag börja träna 2 ggr i veckan – och fortsätta promenera om det känns skönt och du mår gott av det.

Läste för någon dag sedan att våra plånböcker skulle må bra av 5:2. Att vi medvetet handlar färre gånger per vecka och därmed också inte utsätter oss för frestelsen att handla sådant vi egentligen inte behöver. Men genom att handla färre gånger lägger vi också mindre tid på det och får mer över till annat. Att storhandla mat för en vecka åt gången och kompletteringshandla en gång. Svårare behöver det inte vara.

Och det leder mig osökt in med det som alla kopplar ihop med 5:2 – maten. Tror att vi alla skulle må bra av att ge vår kropp det den mår gott av 5 dagar i veckan. Mat som ger oss näring, energi och bränsle för att göra och orka allt som vi vill. Mat som gör att vi håller oss friska och mår långsiktigt gott. Vad det är är olika från person till person. Veckans två andra dagar kan du unna dig sådant du inte äter resten av veckan. Ingen späkning, bara medvetna kloka val.

Bild från mumsnet.com

Bild från mumsnet.com

 

Glöggmuggsåterbruk

Med avstamp i ett tidigare inlägg vill jag slå ett slag för återbruk – både när det gäller att använda det vi redan har på ett nytt sätt och genom att återbruka gammalt som andra använt före oss.

Upptäckte, när jag inventerade glöggmuggstillgången i skåp och förråd, att jag inte hade så många jag behövde. Funderade på att köra engångs. Men vet att glögg smakar så mycket godare i annat.

Tittade en gång till i köksskåpen och såg espressokoppar – i en perfekt storlek för glögg. Funktionella även till annat än espresso. Diskret enfärgat mörkbruna. En köksinvestering som där och då ytterligare kändes värd sin plats och sitt pris.

Tog en sväng förbi Myrorna och Röda korsets butik Kupan och hittade fler glöggmuggar. Återbruk och bidrag till viktig verksamhet på samma gång. Och vill jag bidra ändå mer kan jag alltid lämna in dem när de är använda så att de kan säljas igen – och bidra till mer.

20131217-100356.jpg

Sopigt

Går förbi rader av soptunnor. Förundras över allt vi slänger. Verkligen slänger. Att familjer väljer att slänga istället för att återvinna. Överfulla gröna soptunnor. Konsumerar och slänger.

Det ska vara lätt att göra rätt. Ändå ger vårt renhållningsbolag sina kunder valmöjligheten att göra fel. Någon har exempelvis kommit på att det ska finnas en barntaxa, som tidigare gällde till barnet var fyra år, där familjen fick två stora gröna tunnor och mot en fast avgift fick de slänga tunnorna fulla.

Trots att jag har haft flera blöjbarn genom åren har jag aldrig behövt fylla två soptunnor. Anmälde aldrig att jag behövde. Och det borde ingen annan heller. Tittar på Rekos sida för  barntaxa och ser att åldersgränsen sänkts till tre år och att det kostar per kilo sopor som kastas. Men det finns 4 val som kan göras – 3 val för mycket. Här hade det gott räckt med valet av en grön och en brun tunna.

Om vi menar allvar med att vi vill göra något måste vi också göra. Och när det finns en leverantör av en tjänst som alla måste använda sig av skulle den leverantören kunna dra sitt strå till stacken genom att hjälpa oss att göra rätt.

Tycker du att det är lätt att göra rätt – eller skulle det gå att göra lättare?

För mycket slängs i denna - som skulle kunna återvinnas. Orkar vi konsumera måste vi också ta ansvaret när vi konsumerat klart.

För mycket slängs i denna – som skulle kunna återvinnas. Orkar vi konsumera måste vi också ta ansvaret när vi konsumerat klart.

Traditioner och minnen

Satt i morse på äldsta dotterns luciatåg. Kände pirret i luften. Förväntan bland de som kommit för att lyssna. Förundrades över att de var så många i tåget. Njöt av alla sånger. Tog in hela upplevelsen.

Kom ihåg många av mina egna – från tidigt ända upp i vuxen ålder. Minns förberedelserna. Alla övningstillfällen. Bak av lussebullar och pepparkakor. Utprovande av lucialinnen och fixande av glitter. Spänningen precis innan det började. Fröjden av att få vara med. Lättnaden när det var över.

Sjunger med i de välsjungna, älskade sångerna. Njuter av vackert nytt. Gläds över alla som ställer upp och som förgyller. Som hjälper till att hålla traditioner och minnen levande.

Kan samtidigt inte låta bli att le åt de årligen återkommande dunsarna – av stackars tärnor som av trötthet och syrebrist brakar i golvet. Också det en tradition. Som hålls vid liv av den envisa traditionen att använda levande ljus – som många gånger hamnar för nära och som slukar livsviktigt syre. Och tröttheten – då vi helst vill njuta tidiga luciatåg.

Men det är något speciellt – med morgontidigt firande och levande ljus. Tradition fylld av minnen.

20131213-120846.jpg

Win win för sovrum

Små förändringar kan göra stor skillnad. En verklig win win för sovrum är att addera textilier. Vilket kan vara olika lätt beroende på vad du tycker om. Vissa vill inte ha mattor, andra har valt bort gardiner och några ser inte poängen med prydnadskuddar och filtar.

En win win ur många olika perspektiv är en sängkappa. Ingenting som behöver ligga på golvet och som ska ut och dammas med jämna mellanrum. Ingenting som som hänger för fönster om du längtar efter att kunna se ut.

En sängkappa pryder din säng och skyddar den och gör att den håller sig välhållen längre. Den gör också att sovrummet ser mer inbjudande ut. Den hjälper till att dämpa ljud. Den tillför mjukhet till rummet. Och den adderar känsla beroende på vilken färg, material och form den har.

Antingen gör du det enkelt för dig och väljer en neutral som fungerar året runt – eller också väljer du förslagsvis en ljusare under sommarhalvåret och en mörkare dito för resten. Antingen syr du en själv – som jag gjorde tidigare för att få precis vad jag ville – eller gör som jag har gjort nu och beställt färdigsydd från Bemz. Finns i olika modeller och höjder, i alla färger, varierande material – och alla går att tvätta i maskin.

En liten förändring som gör stor skillnad. Win win för ditt sovrum. Så enkelt!

En sängkappa gör stor skillnad! Här min vintriga från Bemz (tyg: Tegnér Melange Sage Brown).

En sängkappa gör stor skillnad! Här min vintriga från Bemz (tyg: Tegnér Melange Sage Brown).

Kaka på kaka

Älskar förvaring när den är funktionell OCH snygg. Alltför många gånger är snyggt det mest utmärkande draget – det funktionella sekundärt – vilket gör att det inte fungerar – hur snyggt det än är.

Givetvis är inte det motsatta önskvärt heller – om det nu inte är något som ska användas för förvaring där det inte syns. För livstidsförvaring på vinden eller i källaren. Då räcker det alldeles utmärkt med osnyggt funktionellt.

En ovanligt lyckad kombination av både och är en kakburk som jag lyckades lägga vantarna på i en second hand-affär och som får jobba OCH pryda sin plats under dessa kakintensiva veckor. Kaka på kaka i en form som adderar och ger mycket utrymme på liten plats.

Kaka på kaka - förvaring när den är som allra bäst!

Kaka på kaka – förvaring när den är som allra bäst!

 

Hållbar jul

Det svämmar över alla breddar med saker du kan pynta ditt hem med. Så mycket du kan bära hem och hänga upp och ställa. Men frågan är vad som händer med det sedan.

Är det saker som du kommer att behålla, förvalta och ta fram nästa jul igen?

Med tanke på hur lätt det är att fara i väg – smakmässigt – när man får feeling är det bra att ta sig en funderare innan. Vill jag verkligen ha detta eller är det julkänslan som vill.

Förvaringsmässigt är det också en utmaning att ha plats för allt under årets resterande veckor. Plats som kanske behövs till annat.

Det är idé av många anledningar att titta i skåp och lådor. Hitta saker som kan användas på annat sätt och kanske kan göra att du får julkänsla – men kanske på ett annat sätt än du hade förväntat dig.

Som mina gamla ljusslingor som har fått plats på golvet runt zinkhinkar med smågranar i. Oväntat fint med oväntad användning. Ljusslingor som också kan hängas från en krok i taket eller högt upp på väggen och göra vintermörka hörn ljusare. Eller hängas runt ett fönster eller en spegel. Bara fantasin sätter gränser.

Att inte dras med i att det måste vara nytt. Att inte behöva lägga tid på nytt. Att inte behöva ordna plats för nytt. Hållbara vinster – på många plan!

INTE hållbart med en lykta som INTE kan användas annat än vid jul!

INTE hållbart med en lykta som INTE kan användas annat än vid jul!

Nya dimensioner

Igår kväll fick jag förmånen att vara talare på ett talarevent som heter Pecha kucha night. En intressant presentationsform där varje talare visar 20 bilder och varje bild visas i 20 sekunder. Så varje talare har 6,40 minuter i rampljuset.

Gårdagkvällen hade nio talare och vi fick höra om allt från pinuppfotografering och lust till vintillverkning och bokbinderi.

Jag pratade om hållbarhet. Om det faktum att mycket av det vi konsumerar hamnar i soporna. Att vi gör medvetna val att köpa saker vi vet att vi inte kommer att behålla speciellt länge. Att vi följer mode och trender och gör om hemma och köper saker som vi vet inte kommer att vara – att vi kommer att behöva göra om – att vi kommer att behöva köpa nytt.

Men att det glädjande nog också är ok att välja begagnat – att ta hand om det som har funnits och finns och som kommer att finnas länge till. Och att välja långsiktigt hållbart sådant du verkligen tycker om bygger hem som är unika, trivsamma och personliga. Hem att längta hem till. Hem som inte behöver förändras, hem som är bra som de är, hem som är sköna att vara i.

Slippa känna att du saknar något. Att du måste handla nytt. Att kunna återvinna sådant du har använt klart. Slitit ut. Och att det kanske är dags för ett REP-avdrag – som tillägg till RUT och ROT. Som kan användas för att reparera kläder, möbler och vitvaror. Och att välja kvalitet när du köper nytt. Från leverantörer som har en hållbar tanke från design till produktion. Och köpa sådant du verkligen tycker om och vet att du kommer att kunna förvalta länge. Och apropå att förvalta länge är jag oändligt glad att få förvalta en folkdräkt – som både min mormor och mamma har haft. Och som säkert mina döttrar kommer att ha.

Hållbarhet handlar också om hur vi tar hand om oss själva. Nu handlar mycket om quick fix. Vi vill ha snabba, effektiva dieter och dito träningsformer. Ett förhållningssätt till oss själva som inte är långsiktigt hållbart. Vi borde istället titta på kombinationer som passar var och en av oss. Som de unika personer vi är. Både när det gäller träning och vad vi stoppar i oss. Med det kommer en medvetenhet som gör att vi blir tryggare med var vi står. Och kommer att göra val som är långsiktigt hållbara – både när det gäller vad vi omger oss med och hur vi tar hand om oss själva. Och att vi kan ta inspiration från naturen. Från det naturliga kretsloppet, årets cykler och långsamheten. För det är hållbart.

Pecha kucha #13

Pecha kucha #13