Höststart

Jag är glad att få meddela att onsdagen den 2 september kl. 19:00 startar en ny termin med Nia på Åkersviksskolan. Välkommen tillbaka alla ni som redan har hittat hit och välkommen hit du som är nyfiken på.

Kom och låt dig röras – både utifrån och in och inifrån och ut. Låt dig känna energin och smidigheten i kampsporten, rytmen och glädjen i dansen och andningen och precisionen i yogan. Allt i en skön blandning som gör dig stark, smidig, stabil, rörlig och flexibel – samtidigt som det gör dig skönt avstressad och påfylld med ny, härlig energi.

Mer info om Nia hittar du under fliken som heter Nia. Info finns också under fliken Aktuellt.

Välkommen!

Välkommen!

Om världen var en bostadsrättsförening

Lyssnar på Johan Rockströms sommarprat och tilltalas av hans idé om att vi alla skulle ha dubbla medborgarskap – ett i det land vi bor i och ett planetärt. För vi påverkas inte bara av det som sker inom vårt lands gränser utan av allt som sker på vår planet. Och på grund av det måste vi ta ansvar och bry oss om både det som sker här och på andra platser.

I ett mikroperspektiv skulle detta kunna jämföras med att bo i en lägenhet som är en bostadsrätt. Du äger din lägenhet och är samtidigt del i något större. Din trivsel och värdet på din lägenhet utgörs inte bara av dina kvadratmeter utan av helheten. Det är viktigt att helheten vårdas. Det är viktigt att ha gemensamma gränser som alla tjänar på att hålla sig inom – och som också respekteras. Det är vitalt att städning, renovering, sophämtning och annat görs löpande och efter en förutsägbarhet som gör att det är fortsatt trivsamt att leva i huset.

I ett mikroperspektiv skulle det bli ohållbart om du dumpade dina sopor utanför en grannes  dörr, spolade ner saker som gjorde att det blev stopp i avloppet, rökte i trappuppgången och struntade i att städa den gemensamma tvättstugan när du hade tvättat klart.

I ett makroperspektiv behöver vi också inse att vår trivsel och värdet på vår livsmiljö är beroende av helheten. Att hålla oss innanför de planetära begränsningar som Stockholm Resilience center har tagit fram. Att värna om det vi hittills tagit för givet. Värna om den förutsägbarhet som fyra årstider hittills har givit oss. Värna om det som naturen gratis ger oss – utan att fram till nu krävt något i gengäld. Förstå att planeten har tagit emot tillräckligt – och inte kan ta emot mer. Förstå att det vi gör påverkar – och att vi måste göra annorlunda.

Om att ta hand om det vi har. Vårt gemensamma. Denna sten står uppe på Norra Berget i Sundsvall.

Om att ta hand om det vi har. Vårt gemensamma. Denna sten står uppe på Norra Berget i Sundsvall.

Lättsamt rent

Suckar du över tvätt som hopar sig – både otvättad och ren?

Har du funderat över vad du suckar över – och vad som skulle kunna göra att du suckade mindre- eller kanske inte alls?

Ta en titt in i din tvättstuga – ger den dig förutsättningar för att ta hand om både otvättad och ren tvätt som du/din familj producerar?

Det slår mig ofta att rummet – som kanske besöks och används varje dag – har så låg prioritet när det ska renoveras och fixas. Det hamnar ofta på undantag – funktionsmässigt både i hur det är utformat och i hur mycket plats det får.

Vill du sucka mindre och göra det mer lättsamt kommer här några enkla, men viktiga saker att ta med i planeringen:

  • Gör grundsnyggt och fräscht genom att måla/tapetsera väggarna. Även golvet kan behöva en omgång.
  • Har du plats för att hänga tvätt inomhus kan torktumlare/torkskåp rationaliseras bort – och för att snabbt få torr tvätt kan en avfuktare ställas i ett hörn i rummet. En avfuktare tar mindre plats, drar mindre energi och gör att dina kläder/textilier håller längre jämfört med att använda en torktumlare.
  • Gör plats för att vika tvätt. Kanske genom att lägga en arbetsbänk över tvättmaskinen och vidare bort längs en vägg – med underskåp eller korgstativ under – för tvättsortering (otvättad/ren). Kanske gör du plats här för lakan och handdukar.
  • Sätt hyllor ovanför där du förvarar tvättmedel, tvättpåsar, strykjärn och annat som du behöver nära för att det ska gå lätt och smidigt.
  • Om du sätter upp torklinor komplettera gärna denna lösning med ett räckesrör i metall – en perfekt lösning för att hänga lite tyngre tvätt på såsom mattor, jeans mm.
  • Häng strykbrädan på en krok på väggen. Lätt att plocka ner och hänga upp.
  • Sätt gärna korgar för smutstvätt direkt innanför dörren – så går det lätt att lägga på rätt plats – och utan lock (annars är det lätt att det hamnar utanför…eller ovanpå….).
  • Och som extra energihöjare kan du addera en radio (eller sonos), några växter, en tavla eller en lampa – något som gör det som ska göras lite lättare.

Kanske blir tvättrummet ditt nästa projekt – det är helt klart värt några färre suckar.

20131112-123202.jpg20121210-090137.jpg20120903-093119.jpg

En härligt 50-tals stor tvättstuga med tvättmaskin! En fröjd för tvättande!

En härligt 50-tals stor tvättstuga med tvättmaskin! En fröjd för tvättande!

Att missa nuet

Momo har tid – att lyssna, att se andra – tid att bara vara. Och genom att Momo har tid att lyssna och verkligen lyssnar börjar de som pratar att tänka själv, får idéer och kommer själva på svaren på sina frågor. Det känns varmt, välkomnande, tillåtande och kreativt.

Det du läser ovan är en kort beskrivning av början på en bok som heter ”MOMO eller kampen om tiden” av Michael Ende. En bok skriven för snart 40 år sedan, men som känns lika aktuell nu som då.

Givetvis har boken en tvist – och det är att Momo till slut sitter ensam – för ingen har tid att komma. Och anledningen till det är tidstjuvarna – grå herrar som stjäl människors tid och skapar kyla, stress, otrivsamhet, regler och likformighet. Tidstjuvarna har fått alla att bli upptagna. Ingen har tid för det som tidigare gjorde dem glada, kreativa och varma.

Människorna i boken missar det som gör själva livet – det som ger mening och gör att allt känns levande. De missar nuet i sin ständiga strävan framåt. Och i slutet av boken får Momo uppdraget att ta upp kampen om tiden. Och av den hon får uppdraget får hon också en gåta.

Text ur boken "MOMO eller kampen om tiden" av Michael Ende

Text ur boken ”MOMO eller kampen om tiden” av Michael Ende

Har du gissat svaret på gåtan? Vet du vad de tre bröderna heter?

Jag gör processen kort. Svaret är framtiden, det förflutna – och nuet.

Jag fastnar speciellt vid raderna ”….fast han själv blott finns till i det ögonblick då nummer ett av bröderna blir nummer två.” Det att nuet bara finns precis i det ögonblick då framtiden övergår i det förflutna. En verklig tankeväckare,

Vad gör du av ögonblicket mellan framtid och det förflutna?

 

 

Nu!

Du vet hur det känns – när håret blivit för långt – och du skulle ha behövt klippa dig igår. Lite samma känsla var det med behov av eget utrymme i vårt hem – barn som gradvis får nya behov – behov som tillslut måste mötas genom att ges annat utrymme än som hittills stått tillbuds.

Sagt och gjort. En plan gjordes för omflyttningen. Utgångsläge: Alla tre skulle byta rum – rummen är olika stora – alla målade i samma enhetliga vita brutna färg.

En inventering gjordes för att se vad som redan fanns och kunde återanvändas. Utgångsläge: I två av rummen är sängarna och skrivborden väggfasta samt en bänkskiva med hurtsar fortsätter att användas i det tredje rummet.

En lista upprättades över vad som behövde köpas nytt. Utgångsläge: Bara det allra nödvändigaste skulle köpas – allt annat återanvändas. En tidplan gjordes. Utgångsläge: Alla skulle ha bytt rum på några timmar.

Köpte en större säng med tillbehör samt en spegel och textilier.

Plockade ut allt ur respektive rum och sorterade. Det som skulle fortsätta användas flyttades med till det nya rummet. Det som skulle sparas lades i respektive spara-låda. Det som skulle skänkas vidare sorterades.

Och några timmar senare – hade alla tre fått nya rum. Deras saker och kläder som skulle vara i deras nya rum hade fått sina platser och de kunde sova sin första natt i det.

Utanför rummen fanns dock några timmars extra jobb kvar att göra – att sortera det som inte skulle vara i rummen, att sortera ut och vidare det som inte skulle sparas och ordna en gemensam förvaring av sådant som inte riktigt fick plats och som delas av två av barnen och därför förvaras bäst på neutral plats ;-)

Summering: Tacksam över enhetligt neutralt målade rum. Tacksam över väggfasta sängar, skrivbord och allt annat som kan fortsätta att användas. Tacksam över att det bara var ett av rummen som var fullt av leksaker och böcker.

20150326-112807.jpg

No food waste #NoFoodWaste

Såg en chockerande dokumentärfilm om hur mycket mat som slängs. Tänk dig att du köper fyra kassar med mat och slänger en av dem – bara så där.

Det fick mig att tänka. Hur kan jag göra för att slippa slänga? Hur kan jag vara med respektfull mot det som produceras och som jag faktiskt köper och bär hem?

Till att börja med handlar det om att ha koll på vad som köps. Att ha en plan för det och inte köpa mer än du behöver, vilket blir billigare i längden då du slipper ha skåp fulla av produkter som du i slutänden kanske måste slänga för de hinner bli för gamla.

En annan sak är kunskap – kunskap om att mat inte förstörs i samma stund som hållbarhetsdatumet på förpackningen går ut. Att lukta och smaka för att bedöma om det går att äta. Det handlar också om kunskap och idérikedom när det gäller att göra något av det som finns hemma. Små burkar med slattar av lite av varje, rester efter middagar och annat.

Kanske kan du inspirera mig och andra genom att dela med dig av det du gör för att slippa slänga. Jag ska göra det – och tagga det med #NoFoodWaste

Bröd och flingor - gjorda av sådant som finns hemma.

Bröd och flingor – gjorda av sådant som finns hemma.

Inbjudande och hållbart livsutrymme

Hur trivs du där du bor? Och vad gör att du trivs när du kommer till andra platser?

Frågor som blir allt viktigare att ställa till alla som är delar av samhället. Vad är det som gör dig stolt över där du bor, lever och verkar?

Jag tror att många svar landar i den mänskliga aspekten av livet och livsutrymmet. För där handlar inte allt om funktionalitet och produktivitet utan mer om de mjuka delarna – de som skapar livsutrymmet och livsglädjen. Aspekter som är adekvata när det gäller utvecklingen av en redan existerande stad eller samhälle.

Hur tillser vi att det som är gott i en stad och som bygger stadens identitet får ett större utrymme och fortsätter att utvecklas? Var finns kunskapen om vad staden behöver och vill ha och vem ansvarar för att den används på bästa sätt – långsiktigt och genomtänkt?

Jag tittar ut över min stad och ser det många med mig tycker om med den. En fantastisk stadskärna, två magnifika stadsberg, en å som ringlar rakt genom staden och ett universitetsområde som sticker ut – men som passar så väl in och som borde vara del av den modell vi bör bygga vidare på när vi förnyar och förtätar vår stad.

Lyssnade på Nicklas Nyberg från Övik när han var och pratade på företagarfrukosten på Näringslivsbolaget i Sundsvall. En färgstark entreprenör på många sätt. Och en sak han nämnde var att tänka i stråk som hänger ihop. Och vår stad är som ett stråk i sig – med den begränsning och möjlighet som våra stadsberg ger oss. Låt oss därför bygga och förtäta stråket från vår nyaste investering, Sundsvallsbron, längs efter Selångersån – så långt bort som staden sträcker sig. Låt oss också ha en plan – inspirerad av det vi tycker om och har tyckt om över en längre tid. Genom att bygga i material, former, färger och funktioner som är långsiktigt hållbara. Att tänka på energieffektivetet – och kretslopp – och inspireras och använda teknik som utvecklats av bl a arkitekt Anders Nyquist. Men också genom att tänka på hantverket, val av material, användbarhet, ljus, färg och geometri. Att skapa bebyggelse som åldras med patina, hus som kan återanvändas i ny skepnad och rum som byggs för att kunna ha flera funktioner.

Läste det sistnämnda i en artikel om detta i DI, onsdagen den 11 februari 2015, med titeln ”Hållbarhet viktig fråga i kallt klimat” med en intervju med arkitekt Ulf Nordwall, redaktör för boken (tillsammans med professor Thomas Olofsson från Umeå universitet) ”Hållbara hus i kallt klimat”. I artikeln står ” Sammantaget bidrar detaljerna till att skapa lönsamhet över tid genom att saker kan återanvändas, inte behöver bytas ut, eller bidrar till trivsel så att hyresgäster bor kvar i stället för att flytta.” Vidare står ”70 % av den totala kostnaden för en byggnad sker i förvaltningsskedet. Är projektet lönsamt från dag ett och 100 år framåt, då pratar vi hållbar lösning. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede, när kunden sitter med arkitekten och de första penndragen görs, kunna sätta ord på vad hållbarhet är. Ofta är det hårfina ställningstaganden som gör att projektet blir bra eller dåligt, säger Ulf Nordwall.”

Så min fundering idag är: Hur skapar Sundsvall inbjudande livsutrymmen som är hållbara från idag och minst 100 år framåt?

Stadsnära vandringsstråk - mjuka värden som gör att jag trivs.

Stadsnära vandringsstråk – mjuka värden som gör att jag trivs.

 

 

 

Medveten härvaro

Avslutar träningspasset med en känsla ren och skär härvaro. Med flera nya deltagare i rummet inledde jag med att be alla närvarande – om de kände för att kommentera det som hände och vad de kände under passet – att låta bli. Att stanna i känslan av det som kom och se vad som hände genom att helt enkelt låta det vara. Och det är förunderligt hur kollektiv härvaro skapar ett rum i rummet. Som om livet får ett eget liv.

Känner hur sällan vi får möjligheter till dessa okommenterade och härvarande ögonblick. Saknar dem och skulle vilja ha fler. Märker hur mycket som sliter och drar oss från att vara medvetna. Från att vara närvarande – här och nu. Tänker att det skulle finnas en app (kanske redan finns?) som på ett fint sätt meddelar de som pockar på min uppmärksamhet att jag just nu tränar medveten härvaro och därför inte är anträffbar. Kanske skulle det också kunna inspirera andra att checka ut och ta hand om sig själva – sätta sig en stund vid sidan av allt som brusar snabbt och som vill bli kommenterat.

Läser Jan Gradvalls fina krönika i DI Weekend (fredagen den 23/1 2015) med rubriken ”Undvik att bli utbränd med nya 6:1-metoden” där han, efter att ha lyssnat på P1-programmet Tendens med Tomas Sjödin som gäst, har förändrat sina veckor och lagt in ett vilodygn per vecka. Tomas Sjödin berättar i programmet att han har bestämt sig för att ta ett vilodygn i veckan – där han bryter av mot vad han gör i vardagen och avstår från mobiler, datorer och pengar. Och att vila kan betyda just att vila – men också att göra saker omsorgsfullt – som att hugga ved och laga mat. Jan Gradvall skriver att han vaknar upp till ett dygn som smakar lite annorlunda. Och det gör mig nyfiken att prova.

Närvaro - här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu. Bild från nianow.com