Inbjudande och hållbart livsutrymme

Hur trivs du där du bor? Och vad gör att du trivs när du kommer till andra platser?

Frågor som blir allt viktigare att ställa till alla som är delar av samhället. Vad är det som gör dig stolt över där du bor, lever och verkar?

Jag tror att många svar landar i den mänskliga aspekten av livet och livsutrymmet. För där handlar inte allt om funktionalitet och produktivitet utan mer om de mjuka delarna – de som skapar livsutrymmet och livsglädjen. Aspekter som är adekvata när det gäller utvecklingen av en redan existerande stad eller samhälle.

Hur tillser vi att det som är gott i en stad och som bygger stadens identitet får ett större utrymme och fortsätter att utvecklas? Var finns kunskapen om vad staden behöver och vill ha och vem ansvarar för att den används på bästa sätt – långsiktigt och genomtänkt?

Jag tittar ut över min stad och ser det många med mig tycker om med den. En fantastisk stadskärna, två magnifika stadsberg, en å som ringlar rakt genom staden och ett universitetsområde som sticker ut – men som passar så väl in och som borde vara del av den modell vi bör bygga vidare på när vi förnyar och förtätar vår stad.

Lyssnade på Nicklas Nyberg från Övik när han var och pratade på företagarfrukosten på Näringslivsbolaget i Sundsvall. En färgstark entreprenör på många sätt. Och en sak han nämnde var att tänka i stråk som hänger ihop. Och vår stad är som ett stråk i sig – med den begränsning och möjlighet som våra stadsberg ger oss. Låt oss därför bygga och förtäta stråket från vår nyaste investering, Sundsvallsbron, längs efter Selångersån – så långt bort som staden sträcker sig. Låt oss också ha en plan – inspirerad av det vi tycker om och har tyckt om över en längre tid. Genom att bygga i material, former, färger och funktioner som är långsiktigt hållbara. Att tänka på energieffektivetet – och kretslopp – och inspireras och använda teknik som utvecklats av bl a arkitekt Anders Nyquist. Men också genom att tänka på hantverket, val av material, användbarhet, ljus, färg och geometri. Att skapa bebyggelse som åldras med patina, hus som kan återanvändas i ny skepnad och rum som byggs för att kunna ha flera funktioner.

Läste det sistnämnda i en artikel om detta i DI, onsdagen den 11 februari 2015, med titeln ”Hållbarhet viktig fråga i kallt klimat” med en intervju med arkitekt Ulf Nordwall, redaktör för boken (tillsammans med professor Thomas Olofsson från Umeå universitet) ”Hållbara hus i kallt klimat”. I artikeln står ” Sammantaget bidrar detaljerna till att skapa lönsamhet över tid genom att saker kan återanvändas, inte behöver bytas ut, eller bidrar till trivsel så att hyresgäster bor kvar i stället för att flytta.” Vidare står ”70 % av den totala kostnaden för en byggnad sker i förvaltningsskedet. Är projektet lönsamt från dag ett och 100 år framåt, då pratar vi hållbar lösning. Därför är det viktigt att i ett tidigt skede, när kunden sitter med arkitekten och de första penndragen görs, kunna sätta ord på vad hållbarhet är. Ofta är det hårfina ställningstaganden som gör att projektet blir bra eller dåligt, säger Ulf Nordwall.”

Så min fundering idag är: Hur skapar Sundsvall inbjudande livsutrymmen som är hållbara från idag och minst 100 år framåt?

Stadsnära vandringsstråk - mjuka värden som gör att jag trivs.

Stadsnära vandringsstråk – mjuka värden som gör att jag trivs.

 

 

 

Medveten härvaro

Avslutar träningspasset med en känsla ren och skär härvaro. Med flera nya deltagare i rummet inledde jag med att be alla närvarande – om de kände för att kommentera det som hände och vad de kände under passet – att låta bli. Att stanna i känslan av det som kom och se vad som hände genom att helt enkelt låta det vara. Och det är förunderligt hur kollektiv härvaro skapar ett rum i rummet. Som om livet får ett eget liv.

Känner hur sällan vi får möjligheter till dessa okommenterade och härvarande ögonblick. Saknar dem och skulle vilja ha fler. Märker hur mycket som sliter och drar oss från att vara medvetna. Från att vara närvarande – här och nu. Tänker att det skulle finnas en app (kanske redan finns?) som på ett fint sätt meddelar de som pockar på min uppmärksamhet att jag just nu tränar medveten härvaro och därför inte är anträffbar. Kanske skulle det också kunna inspirera andra att checka ut och ta hand om sig själva – sätta sig en stund vid sidan av allt som brusar snabbt och som vill bli kommenterat.

Läser Jan Gradvalls fina krönika i DI Weekend (fredagen den 23/1 2015) med rubriken ”Undvik att bli utbränd med nya 6:1-metoden” där han, efter att ha lyssnat på P1-programmet Tendens med Tomas Sjödin som gäst, har förändrat sina veckor och lagt in ett vilodygn per vecka. Tomas Sjödin berättar i programmet att han har bestämt sig för att ta ett vilodygn i veckan – där han bryter av mot vad han gör i vardagen och avstår från mobiler, datorer och pengar. Och att vila kan betyda just att vila – men också att göra saker omsorgsfullt – som att hugga ved och laga mat. Jan Gradvall skriver att han vaknar upp till ett dygn som smakar lite annorlunda. Och det gör mig nyfiken att prova.

Närvaro - här och nu. Bild från nianow.com

Närvaro – här och nu. Bild från nianow.com

Nytt år – nya rörelser – ny energi

Kickstartade detta år i torsdags med Nia på Ester & Co i Sundsvall – och vilken start det blev – passet fullt – t o m överfullt. Det märks verkligen att året har startat. Att många har lovat sig själv – att komma igång, att ändra på gamla vanor, att göra något nytt – för att må och fungera bättre i vardagen och det levande livet.

För tredje vårterminen i rad kör jag också igång med Nia på Åkersviksskolan i Sundsvall. Samma tid och dag som under hösten – tisdagar kl. 18:45. Det finns gott om parkeringar på gården framför huvudentrén – och du behöver inte föranmäla att du kommer.

Hur kan Nia hjälpa dig att komma igång? Hur kan Nia få dig att ändra gamla vanor och göra något nytt? Och hur kan Nia göra att du fungerar bättre i vardagen och i det levande livet?

Nia jobbar med hela dig – utifrån och in – inifrån och ut. Med en mix av rörelser och intensivitetsnivåer kan du i varje stund hitta det som passar just dig just då. I Nia blandas kampsport med dans och yoga – och drivkraften är pleasure – inte pain. Med Nia får du ett förhållningssätt till den som är du som gör att du tar hand om dig bättre och uppskattar den och det som är du på ett innerligt och ödmjukt sätt. Nia hjälper dig att dansa genom livet – på lätta fötter – med ett stilla sinne – med huvudet högt – och med ett ödmjukt hjärta.

Låter det spännande! Ta det som en inbjudan! Kom till Åkersviksskolan på tisdagar kl. 18:45 eller till Ester & Co på torsdagar kl. 17:50 (boka din plats via Ester & Co).

The body´s way - bild från nianow.com

The body´s way – bild från nianow.com

Insamling i rörelse

Idag startar Musikhjälpen 2014 - och här kan du läsa mer om vad det är. Kort kan sägas att det en vecka om året, i december, sänds radio dygnet runt för att lyfta fram en undangömd humanitär katastrof. I Musikhjälpen är det din musik – och ditt engagemang – som räddar liv. Detta i ett samarbete mellan Sveriges Radio, SVT och Radiohjälpen. Årets tema är ”Hjälp oss stoppa spridningen av HIV”.

Och med avstamp i detta gör vi en insamling i rörelse i Sundsvall – Musikhjälpen 2014 Movement moment. Du är välkommen i sköna kläder – barfota – till en stund av rörelse – där du samtidigt bidrar till Musikhjälpen 2014. Antingen donerar du kontant på plats eller använder den digitala insamlingsbössan som finns här - en insamlingsbössa som alla som vill kan lägga sitt bidrag i – även du som inte har möjlighet att komma till eventet.

Varmt välkomna till en insamling i rörelse – tisdagen den 9/12 kl. 18:45-19:45 i danslokalen vid huvudentrén på Åkersviksskolan i Sundsvall.

Bild från nianow.com

Bild från nianow.com

Personlig utveckling i rörelse

Världen runt om oss upplevs snurra allt snabbare och kraven utifrån pressar på med omänsklig kraft. Det är lätt att tappa fotfästet och snurra med – att tappa fotfästet och inte kunna skilja mellan vad jag vill och vad omvärlden får mig att vilja – att tappa fotfästet och helt tappa bort det som i grunden är jag.

Hur känns ett tappat fotfäste. Kanske som håglöshet, trötthet, meningslöshet, värk, sömnlöshet, stress, ständig längtan bort och frånvaro i relationen med dig själv och de runt om dig.

Du försöker få fotfäste genom att sätta igång renoveringsprojekt, byta jobb, handla något nytt, dra iväg på ännu en resa – långt borta för att kunna koppla av – bryter och byter relationer, hittar kortsiktiga lösningar för att fortsätta kunna snurra – och gör också det.

Du uppdaterar dina nätverk om allt du åstadkommer – och utåt ser allt fantastisk ut – men fötterna kommer aldrig ner på marken – du känner aldrig riktigt att du har tid – aldrig riktigt tid för dig – på riktigt.

Jag höll en föreläsning för ett par månader sedan där deltagarna fick se på sig själva som hus med olika rum – och ett av rummen som de fick besöka var sitt ”inre rum”. I ditt inre rum kan du dra dig tillbaka – samla kraft – samla tid - samla dig – för att kunna möta det som möter dig på det sätt som känns sant för dig. Ett rum som, det visade sig på föreläsningen, inte var så välbesökt. För det är inget vi lär oss att göra – och alla hittar inte dit själva.

Och det är egentligen väldigt enkelt. Ge dig en stund med dig själv för dig själv. Stäng av allt som stör. Låt bli att göra och bara var. Och tillåt dig känna.

Kanske är du personen som behöver göra det i sällskap av naturen. Kanske sätter du dig hellre och mediterar. Eller också vill du göra det genom rörelse. Det var så som jag först hittade rörelseformen Nia. En vän sa till mig att det går att gå i samtal och prata om det som tynger och få det att bli bättre – men du kan få samma effekt genom att ägna dig åt rörelseformer som som rör dig inifrån och ut och utifrån och in – rörelseform för hela dig – både kropp och själ.

Och efter snart fyra års praktiserande av Nia och ett par utbildningar i bagaget vet jag att det är precis så som min vän sa. Jag har alltid varit en person med fotfäste, men mitt fotfäste har blivit ändå mer grundat och jag har fått ett mer respektfullt förhållningssätt till mig själv och min omvärld.

Känner du att världen runt om dig snurrar alldeles för snabbt. Vet du egentligen inte vad som är du och om det du gör är det du borde? Längtar du bättre fotfäste? Börja med att ge dig själv en stund med dig själv för dig själv – kanske redan idag!

Vilken är din väg? Vad behöver just du - nu?

Vilken är din väg? Vad behöver just du – nu?

 

 

Multifunktionell – utan etikett

Du som följt mig ett tag eller varit på någon av mina förvaringsföreläsningar vet att jag är en förespråkare för det multifunktionella. En vurm som är sprungen ur en längtan efter att förvalta så lite saker som möjligt.

Att sätta etikett på något och göra det enbart användbart för en sak känns kortsiktigt och ogenomtänkt. Både på mikro- eller makronivå.

Men har du tänkt på att det är på samma sätt med oss människor? Att vi sätter etiketter på oss själva och gör oss mindre funktionella än vi i verkligheten är och har möjlighet att vara.

Etiketter som gör att vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort – med ett djupt antagande om att det är så det är – och kommer alltid att vara.

Men vad skulle hända ifall du tog fasta på en tanke, en längtan, en dröm. Något som får dig att bli lite extra varm, kanske börjar prata mycket om eller helt enkelt dras till på ett sätt som du inte känt tidigare.

Att pilla bort etiketten som tagit dig dit du är idag – men som hindrar dig från att ta dig vidare, till något som betyder något och som skulle göra dig helare och sannare mot dig själv och det som är du.

Och håll dig ifrån att sätta på en ny etikett. För vem vet vad som kommer härnäst – och som du kanske missar – för att det inte passar någon med din etikett.

Vad får dig att bli lekfullt kreativ och varm i hjärtat?

Vad får dig att bli lekfullt kreativ och varm i hjärtat?

Upplysta hem

Vinden sliter och drar i träden utanför. Det regnar på tvären och är jämngrått och mörkt. Men inne är det stilla och skönt – och när jag kliver upp lyser det varmt i köket, vardagsrummet och hallen.

Lampor på timers som tänder en stund innan alla kliver upp. Och som släcker när alla gått.  Lampor som åter tänds när det börjar skymma – och som gör att det känns extra välkomnande och skönt att komma hem. Lampor som också släcks – som en påminnelse om att det är dags att gå till sängs.

20141024-091121.jpg

Inspirerande hållbart

Alla vet vi att vi behöver göra något när det gäller hållbarhet – som vi håller på nu konsumerar vi som om vi hade tre jordklot till vårt förfogande – frågan är vad vi ska göra och var vi ska börja.

I slutet av förra veckan var jag på Åre Sustainability Summit. Ett arrangemang som kördes för andra året i rad. Ett arrangemang som hade samlat flera av Sveriges skarpaste och mest pålästa i ämnet.

Och ska jag göra en kort sammanfattning av dagarna är det en rad som har etsat sig fast ordentligt ”Being less bad is not being good”.

Vi har reella utmaningar som vi måste börja ta på allvar. Som professor Morgan Fröling sa i sitt föredrag – vi har en begränsning – vi har bara en planet. Han sa också att han  (och hans forskarkollegor runt om i världen) vill bli utmanade att forska bredare och större och på så sätt komma på lösningar som gör en mycket större skillnad än de lösningar de hittills har kommit med.

Anders Wijkman (Romklubben) refererade till en bok som kom ut redan 1972 som heter ”The limits to growth” som redan där och då talade om det vi står inför nu, dvs en utveckling som vi inte kan blunda för. Han ser också att mycket sker – men att det behöver ske mer – och snabbare.

Karl-Henrik Robèrt (Det Naturliga Steget) pratade om hållbarhetsprinciper. Och om att företag som går i bräschen för utvecklingen önskar hårdare regler för företagen, men att världens länder inte hinner med att skapa och förändra lagar i den takt det skulle behöva. Han nämnde också reduktionism som ett stort problem – vilket handlar om att många pratar om mycket och att problemen reduceras. Vilket kan vara en anledning till att det inte händer mer – inte att problemen inte finns – utan att de reduceras – och inte verkar så problematiska och allvarliga som de egentligen är.

Lyssnade även på några som dagligen tog utmaningen om hållbarhet i sina egna företag (Eva Karlsson från Houdini, Fia Gulliksson från Jazzköket i Östersund och Johanna Stål från Camino Magasin). Och blev genom detta ändå mer övertygad om att du och jag kan göra skillnad genom att stödja just dessa företagare. Vare sig det gäller vilken restaurang du väljer att gå på, vem du köper dina tjänster av eller var du köper (eller hyr) dina saker och kläder.

Hållbarhet handlar om att göra annorlunda. Att ändra attityder. Att göra nytt – fast kanske genom att gå tillbaka till gammal och beprövat. Att inspireras av naturen. Att börja titta på avfall som en tillgång. Och problem som möjligheter.

Vad inspirerar dig när det gäller att börja tänka hållbart? Vad kan du göra annorlunda? Har du kanske rent av en idé som skulle kunna bli ett nytt företag?

Vilka avtryck vill du lämna till dina barn och barnbarn?

Vilka avtryck vill du lämna till dina barn och barnbarn?

 

 

 

Mitt emellan

Jag vet inte hur det ser ut hos dig – hos mig är det mitt emellan.

Höstens varma dagar – ibland regniga – har nu mött vintern med full kraft. Mer och mer kläder och skor har plockats fram – allt eftersom vädret och temperaturen har skiftat.

Och av erfarenhet kan denna väderlimbo fortsätta ett tag till.

I min hall hänger jag barnens möjlighetskläder på galgar så att de finns till hands – lättöverskådligt och nära. Men under ett par veckor nu kommer det att vara trångt – men hellre det än att ägna hektiska vardagsmorgnar åt att leta väderlämpliga kläder någon annanstans.

Vet att det snart kommer att lätta när snön lägger sig och minusgraderna är konstanta.

20141106-120501.jpg

Bara för att det är gratis….

Läste och hörde att det ska bli gratis att gå på statliga museum igen. Bakgrunden till det är att regeringen vill minska kunskapsklyftorna.

Det låter helt fantastiskt – men fungerar det?

Jag drar paralleller till annat som är gratis – som bibliotek. En otroligt fin möjlighet för alla. Fortfarande gratis på många ställen – och fyllt av kunskap och fritt för vem som helst att ta del av den. Alla kan ha ett lånekort. Alla får låna hur mycket de vill. Men statistiskt sett går utlåningen ner. Även då biblioteken hängt med i utvecklingen och även erbjuder digitala produkter.

En annan parallell är utbuden som kulturskolor har runt om i landet – även den avgiftsfri – men tråkigt nog i bara tio kommuner i Sverige. En ypperlig chans att lära sig spela ett instrument, sjunga i kör, vara med i dans, drama och annan skapande verksamhet. Det som krävs är att ställa sitt barn i kö.

Hur vi använder det vårt samhälle erbjuder tror jag mer beror på vilka vägar vi har gått tidigare. Får du som liten följa med till biblioteket och introduceras i läsandet kommer du att fortsätta att gå dit. Och i din tur ta med dina barn. På samma sätt med Kulturskolan. Chansen att ditt barn ställs i kö är större om du själv har en historia där. Att gratis ska ändra våra vanor och de vägar vi trampar på tror inte jag på – men jag hoppas att det kan inspirera till att välja nya vägar – och börja ge nya vanor. Och är det gratis har i alla fall ett motargument försvunnit.

20141024-085123.jpg